torsdag 31 december 2009

tack å hej!

Jag vill också utvärdera det gamla året. Alla andra gör det. Det kan tyckas vara lite töntigt, men jag gillar det ändå.

Så...2009 var året då jag...
...blev singel (den största förändringen)
...insåg att det är viktigare att vara varm än snygg
...skrotade tv:n
...kämpade för en ny spis
...började ägna mig åt gatukonst
...bondade med bästa Lina
...fick massa nya kompisar (minst fyra)
...började utreda mig
...tatuerade min än så länge största tatuering
...hade fyra hål i tänderna
...försökte gå på rave
...körde på min första tenta
...blev dubbelt så mycket moster
...letade efter Jack i dimmorna med Anna

Äh..det var allt jag kom på.

Ha en underbar nyårsafton och hoppas era nya år blir awesome!

söndag 27 december 2009

underbart

Det är så obeskrivligt skönt med lov.
Igår var det middag hos mamma, och efter det gick jag ut med Mattias. Kvällen blev både lång och kort, vid 8 somnade jag iaf, för att vakna kl 3. Lagom mycket sömn. Då trodde jag att jag inte var bakis. När jag väl kom hem och fick av mig osköna bakiskläder och svepte in mig i morgonrocken, druckit lite vatten och ätit lite ost insåg jag att jag var mycket mer bakis än jag trott. Nu har jag duschat och funderar på vad kvällen ska bestå i. Känns ju lite dumt att ödsla bort den, men jag ids verkligen inte gå ut.
Hursom haver är det otroligt skönt att inte ha några måsten, jag kan vända uppåner på hela dygnet fram till den 13e januari. Dit är det två veckor. Mitt liv är fantastiskt.

fredag 25 december 2009

when your number isn't up

Nu har jag en sån där känsla av att världen fortsätter utan mig. Som att det händer massa flashiga saker utan att jag är med. Som att alla umgås med varann och har trevligt och jag bara sitter här. Imorgon är en ny bra dag, en dag med teater och pussel och rena kläder.

söndag 20 december 2009

vuxenbarnvuxenbarn?

-Du borde verkligen göra riktig mat.
-Men jag orkar inte, mackor är gott.
-Men du är ju konstig i magen, du behöver äta fibrer. Ska du inte laga riktig mat så gör en tallrik gröt.
-Jag vill inte ha gröt. Jag vill ha mackor.
-Du äter jämt mackor, det är inte nyttigt.
-Mackormackormack... titta vad mycket snö det är ute.
-Ät en macka då så kan du laga riktigt middag sen?
-Ehh..ja...så säger vi.. Riktig middag sen....(börjar pilla på snön utanför fönstret)
-Du har ju desutom köpt massa mat, det är ju bra om du inte behöver slänga den.
-Ja...men det håller sig nog ett par dagar till.

Gissa vilka som är inblandade i den konversationen.

Igår var det festligheter. Lagom lugnt och mycket trevligt. Mamman hämtade och sa
- jaså, ville L inte följa med trots att han skulle få skjuts hela vägen till dörren?
-va?
-Ja?
-I högdalen?
-ja
- vi ska inte till högdalen. Vi ska ju hem till dig?
-Va? Ska vi?
-Ja, jag sa ju att jag skulle sova hos dig i natt?
-Jaha....men så sa du ju att det var så jobbigt och att du ville sova hemma.
-Nämen det var ju imorrn jag ville sova hemma. Tror du att jag ber dig hämta mig för att köra mig hela vägen hem?
- ja...eller...jag tyckte det var lite konstigt, men du skulle ju vara på fest så långt hemifrån och eftersom vi ska upp så tidigt imorrn...
- Men jag ber dig väl inte köra mig hela vägen hem isf?

Min underbara mamma som inte alltid har koll på vad som händer...

fredag 18 december 2009

lycka <3

Idag har jag fått en hel del saker gjorda, men det bästa av allt var att billiga affären hade 6 avocados för 10 kronor!
Dessutom är de mogna, otrådiga, lagom svala, stora, med perfekt färg utan bruna fläckar. Helt enkelt en fröjd för mina smaklökar :)
Egentligen skulle jag sätta en deg ögonaböj när jag ko hem från affären, men jag var tvungen att äta en avo och skriva det här först....

torsdag 17 december 2009

ouppmärksamma

Det finns många saker jag stör mig på i världen. En sak är ouppmärksamma människor. Jag vill inte gå så långt som att de är korkade eller mindre värda, men de är så förbannat irriterande! Igår gick jag och en klasskompis till cafeterian för att handla. Hon köpte en kaffe. Nr man köper en vanlig kaffe i vårt café får man en tom mugg och så fyller man den själv med vanligt kaffe och häller i så mycket mjölk man vill ha. I normala fall tar man mjölken från en sån där stor låda som finns i skolmatsalar. Min kompis provade den, men den var tom. På diskan stod ett mjölkpaket men även det var tomt. Nu kommer vi till den fina delen, min egentliga poäng. Bredvid mig och min kompis stod en kille och väntade på sin latte som tillverkades av en av biträdena bakom disken. Min kompis påkallar hennes uppmärksamhet och ber om en ny mjölk eftersom all annan är slut (vilket som säger). Hon får den nya mjölken samtidigt som killen får sin latte. Men vad gör han då? Jo han får till först mjölkmaskinen och sedan till det tomma paketet på disken. Trots att han har stått bredvid oss hela tiden och kunnat följa min kompis jakt på mjölk. Och hon sa ju till kvinnan bakom disken att mjölken var slut både i maskinen och i paketet. Hur svårt kan det vara att bara höra upp lite!

Liknande fenomen tycker jag att man stöter på lite då och då. Kan inte folk bara titta sig omkring, lyssna lite bättre och ha lite koll!?

onsdag 16 december 2009

jullov

Äntligen är jag ledig. det firas uppenbarligen med snöstorm och några sömniga timmar på soffan. Nu börjar folk slita i mitt jullov till höger och vänster och vill ha min uppmärksamhet mest hela tiden. Jag tycker det är ok. Jag säger ibland att jag är väääldigt upptagen om jag inte orkar ses då. Egentligen vill jag bara sova då :)
Jag har faktiskt annars inga riktiga planer för detta lov. Jag vet att jag måste plugga, skriver tenta 15e januari. Men jag tänkte faktiskt vara ledig till nyår iaf. Sen ska jag skriva nån rapport av något slag också. Det väntar jag också med till efter nyår. Då kommer jag nog vara full av energi och vilja kasta mig in i böckerna.....eller?
Jag fick ett julkort idag av två vänner som alltid skickar julkort ihop. Idet stod det att jag skulle se till att iaf ta några dagar ledigt. Jag vet att iaf M (som bor i USA) läser den här bloggen, och jag kan försäkra dig om att jag kommer vara ledig. Jag kommer vara så vansinnigt ledig att jag kommer förlora fast form och bli lite som en flytande oformlig massa (då jäklarns är man ledig).

Idag fick jag iväg alla julkorten också. Det är bra av mig. Jag har andra år haft alla julkort kvar efter jul.... Konstigt.

söndag 13 december 2009

lite långsammare

Jag störtade i säng vid sju imorse, glad i hågen men trött och med lite dödsångest. När jag sedan vaknade runt halv ett önskade jag att jag hade dött istället. Det hade varit mindre plågsamt. Men snäll själ fixade vatten i hur stora mängder som helst och sedan vågade jag på mig en dusch bland renarna och geleblommorna. Till slut masade jag mig hem och sov en sväng innan jag åt en halv baguette och packade ihop mig för först luciatåg och sedan kusinhäng. Lediga dagar är de bästa dagarna :)

fredag 11 december 2009

alla som känner sig träffade räcker upp handen..

På DNs NoN går de igenom olika "jultyper", alltså olika personligheter som finns runt julen. Idag ar det dags för Hemmabagaren. Jag citerar:
Nu tar den traditionella julbagaren fram de gamla flottiga papperslapparna och vaxade receptböckerna. Moster Ellas skånska Louisefredskaka, Noras pepparkakor från Sidensjö, mammas Rich Coffee Cake från Amerika. Enorma mängder smör, socker muskot, ingefära, socker, nejlikor, korinter o lite, lite konjak. Och köpas hjorthornsalt. Och vispas mjukt. Allting ska stå och mogna någon dag eller två. Då vidtar letandet av formar. Det har alltid varit hjärtform på Ellas kakor, möjligen stjärnor, inte mera vågat än så. Kakan som dragit med konjak sprack. Fel form, ny ugn, svordomar, baka om...
Ja nämen.. byta ut namnen mot mormor som är legenden så är det alla jular jag har varit med om iaf. Och jag kommer bli likadan. det ser jag fram emot.

tillmötesgående

Tema: Lemondrop (My Little Pony)
De nya bloggfärgerna rött och rosa gick inte hem hos alla läsare så för att inte stöta mig med någon har jag nu lyssnat på kritiken och ändrat bakgrundsfärgen till blålila. Då blev jag också tvungen att ändra textfärgen till en äckelpersikofärg. Hoppas ni gillar det nya :P Jag ändrar nog snart igen...

torsdag 10 december 2009

nådastöten

Morgonen var traumatisk. Ackompanjerade av först Manson och sedan Big Business lagade hemska (fast ganska snälla) tandläkaren två av mina trasiga tänder. Det var jobbigt. Tandsköterskan var snäll och sa åt mig att andas och klappade mig på axeln. Men jag fick inget klistermärke. När jag kom hem och hämtade blocket jag skulle ha till skolan fick jag ingen sympati av inredningen utan fick helt sonika pallra mig iväg igen. I skolan gick tiden saktare än om man skulle befinna sig i ett svart hål (där går tiden sjuuuukt långsamt). Tillslut slutade vi iaf och jag hastade iväg för att hasta till nya psyyyk. Hon var snäll. Hon ska ha koll på allt. Det här känns som på riktigt, istf den där klåparn jag hade på EÅVPM <- egenhändigt tillverkad förkortning.
Nu blir det pepparkakor och sen kanske middag. Jag borde baka bröd, men jag ids inte.

tisdag 8 december 2009

energi

Nu har jag kommit hem från hela dagens äventyr. På dagen hade jag fullt sjå med barnen på skolan i flempan. Det var mycket roligt och lite nervöst trots regn och sällskap. När jag kom hem hade jag kunnat somna men efter att ha tittat på nya avsnitten av serierna kastade jag mig iväg till F och T och gjorde leranimationer. Det var roligt, men svårt och tålamodskrävande. Jag har inte så mycket tålamod.
Efter skumbad fick jag pannkakor med mögelost och tomat. Gott :)
På kvällen bakade jag och F. Nu sitter jag här med nybakade lussebullar och har faktiskt haft energi nog att städa badrummet också.

Nästa vecka är det kusinträff och jullov.

måndag 7 december 2009

hårda bud

Som några av er vet är jag smått terroriserad av någon, vi kan kalla honom X. X har stulit diverse konton jag har haft på nätet och har också varit inne på den här bloggen och stökat. Så från och med nu kommer alla era kommentarer godkännas av mig innan de läggs ut. Idag ska jag ringa polisen och snacka med dom om vad som kan göras och vad jag skulle kunna tjäna på det.

fredag 4 december 2009

par i rullning

Fenomenet rulltrappa är ju ganska välkänt. Man ställer sig till höger och åker upp eller. Om man har bråttom eller är rastlös går man i trappan till vänster och svär åt alla lantisar som inte fattar att man står till höger, inte till vänster. Men allt det är ju välkänt. Idag lärde jag mig emellertid en ny sak om rulltrappor. Om man säg: går på stan med ett sällskap. Mannen elelr kvinnan vi har levt med i säg...40 år. Om man då måste åka upp eller ner med en rulltrappa så måste man åka tillsammans. Gärna på samma trappsteg, men det är bara om trappan är smal. Så, om det då är många som ska samsas i rulltrappan (se bilden)



så är det brukligt att använda sig av den sk blixtlåsprincipen. DÅ KANSKE MAN INTE KOMMER PÅ SAMMA JÄVLA TRAPPSTEG SOM DEN MAN SPENDERAR ALL SIN FÖRBANNADE PENSIONÄRSTID MED. OCH DET GÖR INGET; FÖR DET ÄR TYP 10 SEKUNDER AV DAGEN!!!

Den andra saken som jag funderade på idag och tänkte skriva om här har alldeles försvunnit ur mitt huvud.

onsdag 2 december 2009

om jag pillar lite på den här..

En tjej i min grupp fick reda på att jag har en blogg igår. Hon fick också adressen hit (välkommen). Hon var inne på att det var så underbart att läsa bloggar för att där skriver folk bara det bästa av allt som händer. Eller, att det iaf finns sådana bloggar. Jag håller med, det måste ju finnas en twist eller något för att folk ska vilja läsa. Och någonstans måste ju det vara poängen med att ha en blogg. Att folk faktiskt läser den. Om man då går tillbaka till det här med underbara ögonblick i livet som man vill trycka upp i allas ansikte så är det ju så många serier är uppbyggda (vänner & himym mfl). Jag tycker dom är underbara. Det finns inte ett enda problem som inte går att lösa på en halvtimme och alla är för det mesta glada. Det finns obegränsat med tid att umgås med vännerna, alla har råd att stanna kvar på krogen och äta, alla är snygga jämt och ingen är trött på livet, mörkret och tillvaron.

Från det ena då till det andra. Idag var vi i basgruppen på tekniska muséet. Vi var först på teknorama, som inte alls är lika roligt som tom tits. Likheterna är att grejerna är rätt slitna (värst på teknorama), det saknas ofta förklaringar på varför det blir som det blir, eller instruktioner om hur man ska göra med ett särskilt fenomen/experiment. På teknorama är det klart mer barnanpassade experiment, man måste inte ha så mycket förkunskaper. På tom tits är en vanlig människa (som inte är intresserad av fysik, det är inte vanliga människor) helt körd utan deras katalog över alla experiment. Den kan man köpa i kassan för betydligt mer än man kunde ana.

När jag kom hem somnade jag och sov i drygt två timmar. Tvättiden kortades med en halvtimme och jag blev lurad på de sista ljusa timmarna denna dag.

tisdag 1 december 2009

ägg vs basilika

I clerks (bra film av Kevin Smith) finns en scen med en man som kollar alla ägg i en äggkartong. Han är på jakt efter det perfekta dussinet. Idag kom jag på mig själv med att vara likadan, men inte med ett lika hopplöst uppdrag kanske. Jag var på jakt efter den perfekta basilikan. Jag är så trött på att det alltid utvecklas skadedjur på basilikorna. Så nu skulle jag hitta en perfekt, som inte visade några tecken på husdjur. Jag tror att jag pillade på varenda växt. Eller, på påsarna. Annars hade jag ju kunnat vara smittospridare.

över

Till idag skulle jag ha läst gepardboken. Jag lyckades komma igenom hela utom de sista 20 sidorna :) JAg tog med mig lussebulle och en annan i gruppen hade pepparkakor. Mys. Trist bara med skoluppgift, men man kan ju inte få allt här i världen.
Imorse lyckades jag faktiskt komma upp så att jag hann fixa håret, luggen, äta frukost och göra sånna där normala morgonsysslor som jag numera inte hinner för att jag är för trött.
I söndags var det skansen. Jag spelade positiv (instrumentet) och tyckte att livet var helt ok. Det var sol och jag frös inte. På kvällen blev det lussebak och bad. Ännu mera mys.

Recept på lusseflätor:
50 g jäst
½ burk kesella
5 dl mjölk
1 ägg
lite salt
2 pkt saffran
1 3/4 dl socker
mjöl efter behov (ca 15 dl)
russin

Jäs, baka ut två flätor, jäs igen och pensla med ägg och pärlsocker.. Skjutsa in i ugnen och grädda lagom länge lagom varmt.

Ps. Det blir bättre om man kommer ihåg jästen....

lördag 28 november 2009

på jakt

Jag har kommit till insikten att jag måste skaffa mig en ny plånbok. Min har hängt med sen -94, var i min systers vård under ett par år, men nu har jag haft den i åtskilliga år. Ingen annan plånka har visat sig vara lika bra när jag har provat den. Antingen har de inget myntfack, eller så är det fel material, med kedja, kardborre, knappar, för få fack, för vuxen... Det finns så många plånkor som är helt fel för mig. men jag måste verklgien ha en ny.
Jag vill ha en klassisk modell, alltså en som är uppbyggd på samma vis som min. Den ska vara i tyg och absolut ha ett myntfack! Man skulle kunna säga att jag vill ha en liksadan som den jag har, men en ny. fast det stämmer inte riktigt, den måste inte vara bajsfärgad på insidan och den måste inte ha samma amerikanska-södern-tryck på utsidan. När det kommer till kritan är jag mycket mer kräsen när det kommer till material och funktioner än färg. Så jag ber er nu, den bästa av läsekretsar, att hålla ögonen öppna och höra av er om ni hittar en för mig passande plånbok någonstans.

helg

Igår började med sovmorgon och sedan event inne i stan. Syster bjöd med mig på Parlamentet-inspelningen och stundtals skrattade jag så jag hade ont i magen. Det var roligt. Efteråt gick vi på Vapiano och åt pasta så det stod härliga till. Retarderade äpplen innan och chokladdöd till efträtt. Livet är värt.
Idag ska jag plugga är tanken. Läsa gepardboken. Läsaläsaläsa.. nämen, sitter jag här än?
Imorrn är jag värmland på skansen. Om det inte spöregnar tycker jag att ni ska ta med alla era nära och kära och komma å prata med mig en sväng. Å bjuda på en sockerkringla eller två . För det behöver jag till mina små kariestroll jag när vid mina tänder :S

onsdag 25 november 2009

skräckens tillhåll

Jag kom just hem från tandläkaren. Tandläkare har numera börjat ha ansiktsskydd. Det är väl ifs bra mot stänk, men det känns ju lite som att de när som helst ska ta fel verktyg "oj, det var ju inte sugen, det var visst svetsen"...
Jag kan iaf typ sy igen min mun och gräva ner mig nånstans och bara dö. Inte färre än fyra hål har jag lyckats dra på mig dessa tandläkarfria år. Tandläkaren tittade lite föraktfullt på mig och log ett sadistiskt leednde innan hon gick lös med sargarkroken i min stackars oanande mun. Med jämna mellanrum sa hon obegripliga saker till kvinnan vid datorn. Någon minut senare viftar hon med sin jävla krok igen framför ögonen på mig och tycker att "jag ska bara kolla tandköttet" Du kan vara ett jävla tandkött satkärring. Jag stängde munnen och såg bedjande på henne. JAg riktigt kände hur mina ögon förvandlades till hundvalp/tecknad seriefigur. Men, hon var obeveklig. Som en slug räv gömde hon undan alla plågsamma krokar och i ett ögonblick av tillit öppnade jag munnen och då var hon där, snabb som en vessla. Jag hade inte en chans. Som ett stympat gammalt får låg jag fast nder hennes omilda behandling och med endast en liten flik av självkänsla och förtroende hasade jag mig långsamt hemåt med en faktura och ett kostnadsförslag som enda sällskap. Näe, jag fick en tandborste, tandkräm och några små pinnar för att jag varit tvungen att vänta (de var en kvart sena)...

tisdag 24 november 2009

tillbaka till mig

Idag var jag äntligen och simmade igen. Vilken upplevelse. Jag har verkligen gått å soffat till mig den här hösten. Jag var som de där gamla människorna som bara kommer framåt tack vare strömmarna i vattnet. Jag försökte hålla någon form av tempo men jag var helt slut. Träningsvärken i hela kroppen gjord sig påmind och när jag skulle gå ner för trappan från simhallen sen höll mina vader på att fullkomligt ge upp. Det känns bra. Nu har jag något att jobba på. Och min mage kändes inte så stor.
Nu ska jag nog laga middag -riktig middag för en gångs skull- och sedan sjunka ner framför nya himym och tbbt.

Haha, det bästa med det här inlägget är att det verkligen är allt jag har gjort idag. Jag vaknade vid tolv, klädde på mig efter några timmar och gick å simmade. Skönt å va student.

måndag 23 november 2009

orka bry sig

Psykgubben sa upp kontakten med mig idag. Ny terapeut tack!
Jag sov en timme mellan 19 och 20 efter att jag hade tagit en lång, väldigt varm dusch. Asmys :)
Åt till middag: 12 småtomater, 150g mandel, å en avocado.
Filmen ikväll var ganska menlös. Tur att man ska multitaska :)

Nattnatt

söndag 22 november 2009

öppen som en tidning

Jag...
...har en jävligt känslig näsa. Rör ej
...sänks av mörker
...kan inte avgöra om folk menar allvar eller inte när det handlar om att göra saker
...sover inte längre på nätterna fast jag är trött
...blir lugn och glad av att sortera saker
...har ont i hela kroppen
...tar illa upp om någon snackar skit om trilogin (gissa vilken!)
...älskar att bada badkar
...kan äta makaroner 7 dagar i vekcan utan att det gör något
...byter lakan och handdukar en gång i veckan
...googlar ofta engelska ord för att inte stava dem fel
...tycker att det är äckligt med killar med långa naglar
...vill aldrig någonsin jobba heltid
...börjar inse att jag är hemligare än jag tror
...orkar inte engagera mig i vad som händer i världen utan pillar hellre min egen navel
...säger att jag är omyndigförklarad när folk på stan vill att jag skriver på deras papper
...ger inte pengar till tiggare
...går och lägger mig nu.

flexibilitet

När man har fest måste man vara medveten om att det inte alltid blir som man tänkt sig och att man troligtvis kommer behöva sanera sin lägenhet dagen efter. Om man inte kan acceptera dessa två sanningar bör man inte ha fest. Jag insåg precis nu att vinet som jag köpte till mig igår är borta. Inte uppdrucket utan medtaget med flaska och allt härifrån. Någon har stulit min vinare. Märkligt? Varför gör man en sån sak? Det var visserligen inte ett superdyrt vin, men jag räknade ju med att jag skulle kunna dricka det en annan dag. Lömskt.
Jag har tillbringat mycket tid med att gnugga färg från väggarna i köket idag. Det är också märkligt hur folk inte kan bete sig på fester. Bara för att de har en viss syn på hur saker och ting kan vara betyder ju inte det att man kan ta det hem till någon annan. Om jag säger att det är ok att man målar drakar på väggarna betyder ju inte det att man gå fullständigt utanför lådan och måla vad som helst, eller skriva. Så nu måste jag köpa färg (för jag har ju himla mycket pengar) och måla över det. Och naturligtvis är inte väggarna i mitt kök helvita så för att få samma färg överallt måste jag måla om hela köket. Vilket meck. Och jag som troligen ska flytta om några månader. Och dessutom ska det stambytas, så målningen kommer vara till ingen nytta alls. Men jag vill verkligen inte ha det som det ser ut nu.
Jag har fått bort rätt mycket av färgen, men man ser ju vad som är målat/skrivet så egentligen spelar det ingen roll. Det är kanske bara lite lättare att måla över som det är nu.

Förutom de här små missödena var det en mycket trevlig tillställning. Vid midnatt for en del av sällskapet in till stan och gick på Rocks och fuldansade till tre. Sen bar det hemåt till väntande säng.

Idag blev det kusinfika och mjukisbyxhasande hemma. Jag borde ha diskat, men det har jag verkligen inte gjort. Jag dricker cola ur min hjärtmugg och tycker att det går bra.
Imorrn ska vi ut på sängköparäventyr. Hejdå skål-sängen, hej ny rak och stabil säng!

torsdag 19 november 2009

---O

Jag är så trött nu. Hela veckan har det varit vfu. Imorrn är sista dagen och jag bara hoppas att jag ska komma ur sängen. Idag längtade jag hem till middagsluren och sov så djupt på tunnelbanan att jag höll på att missa å gå av.
Tyvärr har jag inget roligt att berätta idag heller. Jag bara äter, sover, duschar och åker tunnelbana. Det är liksom mitt liv just nu. Och vfun förståss.

Igår fick jag en kalldusch. Det var obehagligt. Sedan var jag lite olycklig ett tag och kände att mitt liv sög. Men idag är det bättre och jag tycker nog att livet är värt att leva.

onsdag 18 november 2009

näe

Jag har verkligen inte så mycket att säga.
Jag har ont i mina leder.
Jag fikade med kusin idag, det var topp.
Jag överlevde vfun. Nu har jag klarat 60%
Jag har inte råd att köpa boken. Någon som vill köpa en kursbok till mig för ca 300?
Jag äter kakor till middag. Efträtten blir chokladmoussen igår.
Jag var på middag hos mammut igår. Syster å minimannen var med. Syster lagade god mat och mamma lagade godaste efträtten.
Jag hatar sociala spel
Jag älskar födelsedagskort som kommer en dag sent. Då är det som att man sprider ut födelsedagen lite
Jag ska nog lägga mig tidigt idag.

måndag 16 november 2009

ensam hemma

Inget går upp mot att hasa runt hemma i sina långkalsonger, tofflor, slötofs och elementen på max. Mitt sällskap är en kopp te, en kaka, loka och en doft av tigerbalsam. En ny period av våldsamma axelsmärtor har börjat och tigerbalsamet är min bästa vän. Även underarmarna blev behandlade, alltid lika skönt.
Idag kom klänningen som jag kände att jag var tvungen att köpa. Lite besviken blev jag dock. Jag ville ha den utan axelband, för att slippa hela balettdansös-känslan, men det tyckte inte klänningen. Så jag vet inte hur jag ska göra. Jag kanske ska lägga upp en bild här i bloggen så att ni kan få vara med å rösta...
Jag har varit väldigt duktig och gjort ett geometrihäfte till barnen. Imorrn ska de få jobba med det. Fast jag vet inte riktigt om de ska få göra gubben först, och sedan häftet, eller tvärtom. De ska dessutom få hitta olika saker i klassrummet som är cirklar, kvadrater, rektanglar och trianglar.
Fuck resten av de geometriska figurerna liksom.

söndag 15 november 2009

tillsammans blir det bra

Nu har jag haft kalas. Det var trevligt. Fast jag blir så stressad så jag knappt kommer ihåg själva händelsen. Jag sitter här nu med russinfingrar och en brutal huvudvärk. När min rygg och mina ben/fötter börjar fungera igen ska jag gå ut och ta en ipren. Tills dess sitter jag här.
Det är skönt med kalas som inte behöver bli så vansinnigt högtidliga. Jag menar, högtidlighet kräver så himla mycket och jag pallar inte mer än såhär. Och på fyra timmar hann jag tillslut få i mig min mat, dricka en halv kopp ljummet te och dricka ett glas loka.
Pastasalladen kommer räcka förevigt och jag vet inte riktigt hur alla kakor ska gå åt? Hade jag haft plats i frysen hade jag ju kunnat frysa in dom....
I veckan blir det sängköp och så ska jag dricka ur mina nya asschyssta järnåldersglas, så de känner sig välkomna. Jag är lite orolig för orchiden, jag bukar vara väldgt bra på att ta död på sånna, men jag ska verkligen försöka hålla den vid liv.

Tack alla som var med och deltog i mitt kalas :)

Snart ska jag nog kolla på film. Typ ghost world, så behöver jag inte anstränga mig för att hänga med, den kan jag ju...

lördag 14 november 2009

husmorsbestyr

Lyan är städad, andra plåtens kakor står i ugnen, handlingen är i stort sett klar, ljusen är bytta, sängen är bäddad, avloppen är tömda och alla naglar är nerklippta igen. Bara gogol i högtalarna som vittnar om att det bor en människa under 70 här. Och kängorna i hallen som jag inte kommit på var jag ska ställa än.

I två dagar har jag har mottagning här, i förrgår var först Lina här, vi pysslade julkort och hade jättemysigt. Efter henne kom ju Hilda, som jag skrev om. Hon sov kvar. Igår kom Kotten och hämtade kastruller och åt middag. Vi tittade på Dogma (bra klipp) och jag kunde svänga mig med Kevin Smith-fakta. När han hade gått hem donerade grannen en schysst hylla till mig och kom över med den och en kanna te.
Nu ska jag försöka få tag på min händige globetrotter till pappa så att han kan mecka upp hyllan innan det blir galej imorrn. Det kommer ifs se rätt kul med en tom hylla mitt på väggen, men då kommer ju folk ha något att prata om iaf :P

fredag 13 november 2009

b som i bröd och betyg

Jag är en mycket duktig kaka som fick B på specialpedagogiktentan. Det högsta är A och det lägsta godkända betyget är E.

Jag kan inte rekommendera er att baka bröd på kokosmjölk. Om man inte tycker att kokosmjölk är Väldigt gott. Jag gjorde följande bröd igår efter att H pinnat hit med mjöl.

50g jäst
4 dl kokosmjölk
2 dl fil
1½ tsk salt
1 tsk citronpeppar
2½ dl majsmjöl
4 dl rågsikt
ca 7 dl vetemjöl

Fast de blev väldigt fina. Och lite sådär gula som majsmjölsbröd blir.

torsdag 12 november 2009

barnet i klassen

Idag hade vi ett seminarium som handlade om multiplikation och division. Det var i en NO-sal så det fanns mycket att titta på, de första tio minutrarna. Läraren pratade på om ganska intressanta saker, bl a de där matematiska lagarna som ständigt återkommer, men som jag inte vet något om. Och även om det var intressant, och vi satt på höga stolar med höga bord så kunde jag inte hålla fokus. Såklart. Det kan jag ju aldrig. Sen skulle vi spela ett spel med tärningar två och två. det var roligt. Men jag har upptäckt att jag i många fall missförstår instruktioner. Jag tolkar det skrivna på ett sätt och alla andra tolkar det på ett annat (det rätta) sättet. Men vi spelade iaf. Sen var det lite annat som hände och efter det var det rast. När rasten började närma sig sitt slut insåg jag att vi på vår bänk hade kvar hela tärningslådan. Jag såg min chans och tog den till mig. Sen började ett omfattande projekt att bygga pyramider, torn, vägar, olika höga formationer och andra fina saker. JAg var väldigt engagerad. Och även om jag anser mig ha ganska god simultankapacitet kunde jag inte helt lyssna på vad som sades. Men, jag förde anteckningar när det var något som verkade anteckningsbart och när vi sedan skulle lösa 28x32 med hjälp av konjugatregeln kunde jag det (tack vare genomgången det var ingen kunskap jag bara besatt). Sen rasade alla pyramiderna och det blev ett himla oväsen. Sen kunde jag inte lyssna för att jag var tvungen att ordna alla tärningar på 400 miljoner olika vis i lådan. Varför är det bara jag som inte kan koncentrera mig och som inte kan sitta still i tre timmar?

urdjur i modern tid

Vissa nätter är ju sömn jävligt överskattat. Inatt är en sådan natt. Jag ligger bara å snurrar, blir alldeles för varm under mitt fluffiga, varma täcke, vänder på det, för att efter en halv minut vända tillbaka det igen. Provar att läsa lite, men blir ara piggare. Plockar ut Betty, men det gör ingen skillnad. Till slut inser jag att jag hur som helst kommer få alldeles för lite sömn så jag kan lika gärna slå på datorn igen. Inte mycket nytt på det globala internetet, men för den som söker efter halmstrån...
Jag ligger ju bara å tänker på meningslösa saker. Jag önskar att jag kunde gå tillbaka en massa år i tiden, prova göra saker på ett annorlunda sätt och se hur det skulle påverka mitt liv. Jag känner mig så begränsad. Jag kan inte leva i någon annan tid än nuet. Varför är det så? Helvete. Jag skulle vilja ha förmågan att hoppa, som han i The Butterfly Effect. Andra saker som flyger runt i mitt huvud är vad jag ska göra med mitt dilemma, vad jag ska säga till psykgubben, hur det ska bli på söndag, om jag kommer komma upp imorrn, mera dilemma, massa förflutet, relationerna till alla vännerna, hur allt uppfattas, om jag måste gå ner lite till i vikt, o mjag verkligen har råd med klänningen, hur det ska bli med busskortet... Det är en aldrig sinande ström av ytlighet som följer. Hade jag levt som ett toffeldjur i urtiden hade jag ju inte behövt bry mig om något av ovanstående.

onsdag 11 november 2009

Dolph gör entré

Jag satt alldeles precis och läste tidningen och åt frukost. I kulturdelen avslöjades vilka som skulle vara programledare för melodifestivalen (nästa år?). Dolph Lundgren var en dem. Om någon skulle be mig att beskriva honom skulle jag antagligen säga att han är en machotyp..skådespelare..svensk.. sen skulle jag inte komma på mer. Jag insåg efter lite snabbt googlande att jag aldrig någonsin har sett en enda film där han medverkar, som han regisserat eller på annat sett medverkat i eller till. Jag kunde inte heller komma på en enda film som jag visste att han var med i. Jag visste inte hur han såg ut, om han ens är aktiv längre, eller om han är en kvarleva från svunna tider. Jag visste inte ens om han brukade vara hjälten eller antihjälten.
Nu är jag inte mycket mer upplyst, och inte kommer jag titta på melodifestivalen heller. Men, jag vet nu att han är född 1957 i spånga församling. Han verkar medverka i actionfilmen (grundat på titlarna på filmerna) och han verkar ofta få gestalta karaktärer från öststaterna. Han är lång och blond och lite rynkig. Jag förstår varför jag inte visste vem han var. Han intresserar mig inte alls :P

tisdag 10 november 2009

under mitt skinn

Jag har en till blogg. Den är hemlig. Det finns inget som säger att den är min och den är kopplad till ett annat mailkonto. På den har jag ett annat namn, det finns ingen bild på mig och jag skriver om andra saker. Man kan fråga sig varför jag har den bloggen. Det är för att jag hoppas någonstans att någon läser den, att någon tar del av vad den okända tjejen skriver och kanske kommer med en trevlig kommentar någongång.
Bloggen används inte så ofta, men när det är något jag vill vara lite (jätte) hemlig med skriver jag det där.
Jag har precis uppdaterat den bloggen. I största hemlighet.

Idag råkade jag återigen sova två timmar. Fast idag anade jag att det skulle hända, jag kunde inte somna igår och sov bara sju timmar inatt. Tur att jag inte behövde gå upp förrän vid halv elva.
Igår möblerade jag om. Det blev bra, men om jag skulle få en bredare säng måste jag göra om det igen. Det känns helt ok. Om man tittar under min säng när ingen ligger däri buktar den.
Jag kanske lägger upp en bild eller två här på hur möbleringen blev. Sen. När jag har städat klart. Jävla städning förresten. Jag vet ju att jag aldrig någonsin kommer orka ha det städat. Mitt mål är att det ska vara fint på söndag. Jag har dammat. Och dammsugit i etapper. Jag har slängt grovsopor. Jag ska skura badrum och kök och gå till förrådet. Dammsuga lite till. Och be till alla högre makter att damm aldrig mer ska samlas i min lägenhet.

avocadosäsongen har börjat

Färgen på ditt skal var som jord
ändå smakade du lite som ett äckligt mord
Jag hoppas och vill att det ska bli vi
men hur ska denna vinter bli?

Idag gör jag ett nytt försök
hoppas du inte smakar rutten lök
Jag går igenom mycket bök
på grönsaksavdelningen blir det stök

Hur ska jag göra
för att hitta de möra?
Jag ska inte tillverka röra
eller en macka med dig smöra

Du har i ditt grepp mitt hjärta
och bereder mig därför så mycket smärta
Sluter vi inte fred denna säsong
flippar jag och kokar dig i buljong!

måndag 9 november 2009

en dag i Cs liv:

Som vanligt sov jag till tolv idag. Sedan, när jag väl gick upp hade jag inte lust att gör någonting. Min plan för dagen var att köpa häftkuddar, mina är slut. det har jag gjort. Jag har också pysslat två julkort, bäddat sängen, gjort potatisgratäng, tittat klart på första Indiana Jones-filmen och gjort listor på allt som måste göras innan söndag. Det blev hur mycket som helst, så jag blev alldeles handlingsförlamad. Tur att V ringde så jag kunde prata av mig lite. Annars, om man inte pratar med någon i telefon när man bor själv då finns risken att man inte säger något på en hel dag. Det är ju faktiskt väldigt obehagligt.
Nu hoppas jag att jag ska lyckas pallra mig bort till förrådet så jag kan bli av med den stora säcken som står och gömmer spindlar i min hall. Dessutom skulle jag behöva ett bord till, eller bli av med alla affischer som ligger å skräpar på mitt matbord. Jag får liksom inte plats med alla saker, pyssel, dator, skola osv.
Jag hittade en mycket fin klänning i HMkatalogen som kom med posten idag. Den är grön och söt, fast ändå snygg. Jag kanske måste ha den.

söndag 8 november 2009

liten tuva har också öron, om och om igen

Jag brukar rasa mot föräldrar som tvingar på barn deras tro. Jag tycker att det är upp till varje enskild människa att bestämma vad den ska tro på. Nu har jag kommit på ytterligare en sak som verkligen stör mig inom samma ämne, nämligen föräldrar som drar in ungarna i att supportra ett fotbollslag/idrottsklubb. Jag blir tokig! Varför? Låt ungarna själva bestämma över sånt. Sluta pracka på ungarna era åsikter.
Idag på tunnelbanan var det en massa djurgårdare, och jag såg två pappor med sina (såklart) söner. Båda barnen var iklädda blåblåa halsdukar, matchtröjor och den ena hade en difmössa. Jag tittade på papporna, de såg typiskt fotbollskorkade ut. Jag suckade och tyckte synd om världen. Kan folk inte bara ägna sig åt saker själva istf att titta på andra som gör något?
Äsch, summan av kardemumman är att jag inte gillar tanken på att folk tvingar in sina barn i åsikter som barnen själv inte får vara kritiska till och värdera själva innan de anammar dem.

Efter trevligt te ska jag nu knoppa.

lördag 7 november 2009

prassel

Igår var det ljuvliga fredag igen. Det innebar tidig uppgång, skola- ett riktigt givande pass faktiskt- och sedan hemgång. Jag handlade present till minimannen också. Hemma kunde jag inte slänga mig i soffan, den var full med tvätt. Jag somnade på sängen vid fem istället. Tre timmar senare vaknade jag och så småningom blev jag så pigg så att jag kunde både ta hand om tvätten, laga middag och slå in paket. Jag planerade att ha en myskväll med Indiana Jones och glass. Glass blev det, sen ringde det och så pratade jag i telefon istället. Indy får återkomma.
Idag har jag pysslat lite mer på julkorten och snart är det dags att packa ihop mig och ge mig ut det förbannade regnet. Fast det kanske inte regnar nu? Men det ser ut som att det skulle kunna göra det.
I eftermiddag och kväll, natt och imorrn blir det familjeliv för hela slanten. Jag hoppas på låg ångestnivå.

torsdag 5 november 2009

stenar

Ångesten river isär allt. Trasar sönder all självkänsla, alla murar och allt försvar jag skyddar mig bakom. Jag faller offer för min inre stormar, som en vante leker vinden med min hjärna och jag bara hatar mig. Önskar att jag kunde få stänga av mig. Allt det där som gör mig till mig skaver och gör ont. Jag vill fly bort och bara få vara någon annan, hinna få perspektiv, bygga upp mig och få skydd från allt det där onda som slukar mig sakta, bit för bit. Vad spelar något för roll alls längre?

Jag minns inte en tid när ett var ett, när allt var som det skulle som det det utgav sig för att vara. Att vara människa är som att gå balansgång högt uppe i luften. Min lina är tunn som en fiskelina och skär in i mina fötter, gnager sig längre in, tills smärtan får mig att överväga att hoppa ner i det okända nedanför mig. Skulle jag klara det? Kan man fly från sig själv? Jag har en langoljär inom mig. Den äter inte upp imperfektet, den tuggar en stund och spottar ut det igen, tvingar mig att möta det om och om igen, som en film som aldrig tar slut. alla ögonblick, alla dåliga beslut, egoistiska tankegångar och lätta utvägar spelas upp för mig, vill troligen säga något till mig, lära mig av mig själv. Men det är som att jag inte kan ta in det. Jag står alldeles stilla, fast de andra ser inget. De andra ser min skugga som rör sig framåt.



Åh, spelningen var bra förresten. Jag har haft en mycket trevlig kväll.

jag och Tony

Inatt var jag tydligen gift med Tony Soprano, från Sopranos, tv-serien ni vet. Han var jagad av polisen och jag skulle hjälpa honom att fly. I mitt hus. I drömmar är det tydligen så att hus representerar jaget. I så fall är jag ett stort (mellan 3 och 10 våningar) trähus, som ser ut lite som en stor amerikansk lada. Jag har hur många små hemliga gångar och luriga utrymmen som helst. Jag har också ganska många möbler i mig (vet inte vad det ska betyda) och alla trappor saknar räcken.
Till slut hade vi genom hemliga gångar, som inte var så hemliga eftersom vi hade poliserna efter oss hela tiden, kommit från källaren till vinden. Där smet vi ut genom en taklucka och kom ut på en båt som låg vintertäckt däruppe. På taket. Tony åkte fast och jag hoppade alla våningar ner på en diskbänk som låg i gräset. Utan några brutna ben sprang jag sedan hem till min kompis. Vid det laget var jag efterlyst i hela stan. Min kompis var frisör och skulle lite snabbt blondera mig, men eftersom jag inte kunde sitta uppe i salongen fick hon springa ner i källaren. Där var jag också tvungen att ta av mig mina kläder som alla var märkta med mitt namn, även gummistövlarna, och byta till hennes omörkta kläder.
Sen stormade polisen in och jag fick gömma mig bakom några rosa plyschfåtöljer. Jag hittades tyvärr och skulle just (i källaren) bli dömd till en evighet i fängelse då jag kom på att det var en dröm. Sedan vaknade jag.

Men, saken var ju det här med husen. Jag är ofta i det där flexibla trähuset med varierande våningsplan och fullt med små hemliga utrymmen. Vad betyder det då?

onsdag 4 november 2009

dygnet

Ja det här med dygnet är ju lurt som fan. Igår vet jag att jag kollade på klockan vid fem. Jag vet också att jag satt i soffan vid den tidpunkten. Jag minns att jag låg i min säng halvt påklädd vid sju. Vid halv 9 tror jag att pappa ringde. Han väckte mig. Efter att vi hade lagt på borstade jag tänderna och tog bort sminket. Jag vet att jag läste ut nemitidningen som jag hittade bredvid kudden. Nästa gång jag vaknade ringde klockan och det var dags att gå upp. Då hade jag fortfarande tröjorna på mig och sänglampan var tänd. Tur att jag hade framförhållning nog att sätta alarmet iaf.

Idag träffade jag min klass för första gången. Jag fick komma med i en grupp. Det var ju tur det.

Ikväll är det Isis
Det ska bli roligt. Hoppas bara att mitt sällskap som också har biljetterna inte är alltför sjuk.

måndag 2 november 2009

låten från förr

En gång hörde jag en låt. Den var jättelång. En kompis kompis sjöng på den typ en hel dag..Lite då och då alltså. Låten var rätt deppig. Lite deppunk om jag inte är alldeles fel ute. Först var allt misär sen dog den ena efter den andra i hans omgivning, de söp ihjäl sig och dog av sorg vill jag minnas.
Egentligen är det ju så att jag är ute efter att han som sjöng den för alla dessa år sen ska göra det igen, men det lär ju inte hända. Så nu är jag ute efter låtjäveln. Men jag har ingen aning om vilka det är som har gjort den. Och jag minns ingen textrad. Det enda jag vet är att den är på svenska och att den har hur många verser som helst.

söndag 1 november 2009

vetenskap

Jag köpte mig vax för att jag tänkte att det måste vara mycket bättre att vaxa ben och armar istf att raka dom. Men ack. Jag har nog aldrig haft så fel. Jag ska börja vaxa mina ben på salong. Det tror ajg blir mycket bättre, då behöver man inte heller ha självdisciplin att dra bort remsorna "med ett bestämt tag". Då kan man bara ligga där, eller sitta eller hur det nu går till...

Idag träffades kusinerna och diverse barn. det var trevligt. Morgonen tillbringades hos C m fam och när jag kom hem skulle jag diska. Det gjorde jag inte. Jag sköt upp det tlls jag kom hem andra gången. Inte mer än rätt.

Å min affär har bytt ut sig och blivit något annat. Det är jättekonstigt. De vill ge mig ett nytt kort och massa mer post säkert. Jag vet inte hur jag ställer mig till det.

fredag 30 oktober 2009

Glad Halloween!


frisk

Nu har jag stigit upp ur bacillbadet och idag duschade jag av mig det sista, borstade ur sjuktovorna ur håret och klädde på mig min nya schyssta star wars-tröja. Sedan gick jag ut och gjorde ärenden. När jag kom hem bäddade jag sängen, tog ur soporna (alla snorpapper) och samlade ihop all disk. Jag ska diska imorrn tror jag.
Senare kommer jag bli med bil och då ska jag hälsa på L i hässelby.

Om någon vill donera vitt kopieringspapper utan hål mottages det tacksamt.

onsdag 28 oktober 2009

50 näsdukar senare

Igår blev jag räddad hemifrån bakteriehärdarna och nerbäddad i bästa mammans soffa. Idag efter den numera rutinmässiga dosen piller la jag mig i ett varmt bad. Mycket angenämt. Jag hade med mig god läsning i form av seriealbum och passade på att tvätta håret också.
Idag har jag svettats ut all äcklig feber, och snuvan har blivit mer hanterbar. Alltså, jag behöver inte snyta mig så vansinnigt ofta. Nu börjar jag bli brutalhungrig, allt jag har ätit de senaste dagarna är tunnbröd, kexchoklad och vatten. Jag kan meddela att det inte är en diet man blir fet av. Även om den kan verka onyttig.
Imorgon ska jag åka hem och ta hand om mitt hem. Jag ska inte åka till skolan. Det får vänta till på måndag. Man ska vara på den säkra sidan.

måndag 26 oktober 2009

ingen kommer med hallonsaft

Alltså, jag kan ju inte hävda att det händer sådär asmycket nytt och roligt när man ligger hemma och dränker sin omgivning i snorpapper. Men, jag har iaf varit lite stimulerad. Först var jag tvungen att lösa världsproblemen med Emell, och sedan vidarebefodra dom till Pappa. Sen sov jag i fyra timmar. Efter det gjorde jag ingenting ett tag innan jag lyckades masa mig iväg till apoteket. Jag hämtade också ut den sista affischleveransen och handlade allt jag var sugen på. Det blev godis, choklad, mandariner, bananer (jag hatar banan), glass, tunnbröd, ost, äppeljuice, mjölk och näsdukar. Man ska vara försiktig med näsan. Bara använda mjuka näsdukar. Det har min mormor lärt mig. Jag vägrar dock använda tygnäsdukar. Det är såå motbjudande.
Jag ringde och bokade om tandläkaren imorse också. Nu får jag vänta ytterligare en månad...

Lite senare fick jag panik över att febern inte sjönk trots att jag hade tagit en ipren. Två timmar efter att jag hade tagit den sjönk den äntligen. Nu har jag ätit mackor och druckit choklad och kollat på film, alla tänkbara serier och kollat av alla commintys, bloggar och nyhetssidor. Nu kan jag bli frisk. Dessutom suger det att vara ensam när man är sjuk. Jag vill umgås, men jag orkar inte prata i telefon. Jag tycker det kan komma hit någon då och då och ha små uppträdanden för mig så att jag inte har fruktansvärt tråkigt.
Nu ligger jag ju bara och tycker synd om mig. När jag var liten och sjuk byggde mamma och jag ett pettsonhus, mormor spelade spel med mig och jag hade inte alls lika tråkigt.

söndag 25 oktober 2009

läget

på ett mycket plågsamt vis dör jag sakteligen ifrån denna de levandes värld. Om ett par dagar är jag blott en hög skinn och ben. Min andedräkt kommer ha eldat upp mig med sin drakeldsvärme och mina leder kommer av den innifrån strömmande kylan skaka sönder. Mina muskler värker på det obehagligaste av alla vis och inget bot finns det att ta hemma i min kvart.
Min ryggrad har börjat leva ett eget liv och kommer snart bryta sig ur min kropp, samtidigt som min nacke säger upp all sin funktion.
Trots att jag är klädd både i sjal, yllemuddar och mössa knottrar sig min hårbotten.
Mina fötter bara somnar och mina fingrar vägrar lyda, snart kommer jag en kyrkogård pryda.
Farväl mitt hjärtas vänner, ty det är dödens hand jag på min axel känner.

fredag 23 oktober 2009

fredagsfin

Ja.. nä. Idag försökte jag inte ens få biljetterna. Det fick tusan mig vara. Eftersom jag dessutom inte somnade förrän vid tre (inte alls enligt planerna) prioriterade jag faktiskt min morgonsömn. Sen är det tur att det finns vänner som har behov av att höra av sig, så att jag vaknar om dagarna :)
Ikväll tänkte jag att jag skulle vara hemma, ag har ju intalat mig att jag nog håller på att bli sjuk. Men idag är det mycket bättre. Bara lite hosta. Och så fick jag frågan om jag inte skulle hänga på till Harrys ikväll... Det verkar ju bra mycket roligare än att sitta hemma och skriva fånig tenta. Så nu ska jag vara galet ambitiös å skriva klart på typ en timme. Sen ska jag duscha, äta? och svischa in till stan. Sen bär det iväg ut i förorten till varm och kall och sen in till Harrys. Alkohol är ganska bra när man inte tror att man är helt hundra. För den driver liksom iväg alla onda bakterier. Det är därför människor som är sjuka är det så länge, de dricker för lite under tiden :)

torsdag 22 oktober 2009

sömn

Idag sov jag till halv två. Jag masade mig upp vid stund innan nio, vann inga Musebiljetter idag heller, gick la mig igen och drömde att jag befann mig utlandet. Först var vi i en vanlig villa där jag verkade jobba som au pair. Sedan var det jag och en kvinna till uppe i en stuga ganska högt uppe på ett berg. Nedanför berget låg en by. Plötsligt var det ett vulkanutbrott en bit ifrån oss och lavan forsade genom byn och alla sprang upp på vårt berg. Jag tog med mig Wilma och Emil (både var pyttesmå) upp högst upp på berget. Där fanns en klätterställning som Wilma klättrade i. Så stod vi och tittade på alla hus som blev begravda i lavan. Sen drog den sig tillbaka, lite som en våg av vatten. Då kunde man se förödelsen. Sedan skulle alla åka hem och det var bara jag kvar. JAg skulle fortsätta au paira, men då hade familjen byggt om sitt hus till en semesterort för turister och jag blev typ städare.

onsdag 21 oktober 2009

bubblor

När jag var liten oroade jag mig för massa saker. Bland annat så var jag väldigt nojjig inför att bli vuxen och behöva betala räkningar. Det var inte själva pengafrågan som gäckade mig, utan proceduren att betala.
Jag kommer inte ihåg när jag betalade min första räkning, men det har aldrig varit svårt. Nu är jag orolig över hur det ska gå när jag slutar plugga. Kommer jag finna något jobb? Kommer jag vilja jobba? Tänk om hyra och studielån börjar hagla över mig utan att jag kommer kunna betala? Nu är det inte längre betalningsgrejen som oroar mig, utan pengafrågan.

Jag var också rädd att mina föräldrar skulle dö på vägen hem från sina jobb. Framför allt de dagar då det var dans. Stressen var väldigt påtaglig då. Trots att det aldrig hände något så var jag varje vecka lika orolig. Jag minns känslan, hur tiden (barn har ju så jävla bra tidsuppfattning dessutom) rann iväg utan att någon kom hem, jag fick lite ont i magen, fick lite panik. Sedan kom oftast mamma hem och till slut, när vi hade hunnit med 514 till vällingby kände jag mig rätt lugn igen. Jag måste varit en mästare på att mörka vad jag kände, för det var vad jag minns ingen som tyckte att det var något konstigt.

Innan jag hade körkort var jag rädd att jag skulle köra ihjäl massa människor så fort jag satte mig bakom ratten. När jag väl hade lärt mig köra försvann rädslan som om jag aldrig hade upplevt den.

När jag ska åka någonstans som jag inte är van vid att åka till är jag jätteorolig för att något ska hända, jag hittar inte bussen/tåget/flyget, utan missar det. Det anslutande färdmedlet ska komma försent och trots att jag räknat med en marginal kommer jag missa min anslutning. Eller så kommer jag aldrig komma av, jag kommer sova förbi min station (händer sällan på flyg). Så fort jag är framme försvinner också den känslan. Tills jag ska hem igen. När jag upprepat resan ett antal gånger börjar den kännas säker.

Trots att statistiken säger att allt kommer gå bra, det gör det ju nästan alltid, så uppkommer alltid nya orosmoment. Det är skönt att vara ute och resa med någon annan, då är vi två. Då känns allt tryggt. Då gör det inget att vi missar flyget, vi är i alla fall tillsammans. En gång var jag och pappa i Italien och seglade. När vi skulle hem fick vi aldrig gå på flyget. Det var väldigt lite information dessutom och det mesta sas och stod på italienska. Jag var väl 16 kanske, men hade jag varit själv hade jag varit i upplösningstillstånd. Nu var det ifs min pappa som var med och eftersom han är värsta globetrottern så är jag övertygad om att han skulle fixa varenda situation som skulle kunna uppstå iom ett missat plan, ett inställt plan eller något annat sånt där. Det skulle säkert jag också kunna, men jag skulle inte lita på min egen förmåga förrän efteråt.

Min poäng är hur som haver att trots att man inte behöver oroa sig, gör man det. Ofta oroar man sig ju för saker som ska hända sen, och ofta så är man mogen för den saken när det väl inträffar. Det är två år kvar tills jag är klar lärare. Då kommer jag veta vad jag vill göra. Det vore toppen om hjärnan förstod det också.

nejj

Jag hatar uppbrott. Det är det värsta jag vet. Det får mig att tvivla på allt jag säger, jag vågar inte stå för något och vill egentligen bara ta tillbaka allt, fortsätta och låtsas som att det regnar. Av erfarenhet vet jag att det verkligen inte fungerar. Förr eller senare måste man ta itu med det man känner. Men att göra något som man med största säkerhet kommer vara jobbigt antingen för en själv eller för den man bryter upp med kräver en viljestyrka och självdisciplin som jag måste kämpa för att uppbåda. Just nu känner jag mig som den elakaste, drygaste och fittigaste personen i hela världen. Det kommer nog gå över, men det är lite beroende på den andra personens agerande. Åh, nu skulle det kännas bättre om jag hade en osynlighetsmantel. Jag längtar tillbaka till för typ 6 år sen lite drygt. Då kunde jag ringa till M och säga, hurru ska vi ta en promenad. Och eftersom han inte säger något så kunde jag bara prata och prata, om allt mellan himmel och jord. Nu är jag här, och jag är alldeles för mig själv.
Tänk att det ska vara så jävla svårt att vara singel. Jag som alltid trott att det är svårt att vara ihop. Även om det är rätt härligt. Allt har väl sina toppar och dalar antar jag. Synd bara att jag är så i ofas. När mina vänner är singlar och obundna så är jag i förhållande, och när jag blev singel är alla andra två. Det är en konstig känsla. Jag är bara jag. Inget mer.

tisdag 20 oktober 2009

valnöt?

Egentligen har jag hur mycket som helst att skriva. Men det ids jag nog inte.
Efter att jag hade varit på veckans höjdpunkt, fika med vackraste V, svängde jag förbi affären och handlade massa grönsaker, frukt, den livsnödvändiga creme fraichen och annat som man verkligen behöver. Så idag fick jag middag! Det innebär att jag faktiskt ätit middag tre dagar i rad! Det är ju faktiskt alldeles toppen :)
Imorrn ska jag gå upp tidigt, jag ska lyssna på bollnäs-Martin och vinna biljetter till Muse och sedan fara till skolan, sätta mig i refbiblan å skriva som fan. Jag har imorgon och torsdag på mig att skriva klart hela det där förbannade arbetet. Jag vill inte. Det vore fint med en självskrivande ordbehandlare. Jag skriver in ämnet, begreppen och vilka böcker faktan ska komma från, sen skriver programmet en bra uppsats samtidigt som jag lär mig allt som skrivs. Att ingen uppfunnit det?
Nu är mitt enda problem att ajg inte är trött. För att orka upp imorrn bör jag rimligtvis gå och sova ögonaböj. Men är man inte trött så är man inte :/

måndag 19 oktober 2009

våta trasor

ibland är det skönt på ett förlösande sätt. Andra gånger så bara knyter det sig i halsen, man kan inte få luft och tårarna är förgiftade med frätande syra. En enda liten droppe svämmar över bägaren och så sitter jag här. Och tycker synd om hela världen. Det får mig att vilja passa på. Men så fort tanken tar vid upphör det. Plötsligt drabbas jag av en våldsam lust att gå ut. Barfota i den kalla natten, sökandes efter någon mening.

Helgen var fantastisk. Allt gick inte enligt planen, men det gör nog inte så mycket.
50 minuter kommer inte räcka till. Jag skulle kunna mala på i dagar. Om allt och ingenting. Om drömmen, skalbaggarna, kroppsuppfattningen, minnena, relationerna, impulserna, allt undertryckt och tvången, kraven och alla måsten. Men vem fan vill lyssna? Det är ju tragiskt att komma till insikten att för att någon ska vilja lyssna så ska den få betalt för det. Nåja. Jag är inte mer speciell än någon annan. Jag är bara mer uppmärksamhetssökande?

Godnatt världen. Lite sömn gör nog susen. Inte fan gör den något värre åtminstone.

fredag 16 oktober 2009

:S

Nu känns allt mycket bättre. Inget har egentligen förändrats. Men jag tycker att det är helt ok nu. Ju piggare och fysiskt välmående jag är, desto bättre känner jag mig mentalt. Inte så väldigt revolutionerande kanske....
Nu ska jag koka mig en balja te, göra klart pärlplattan och se vad världen vill egentligen...

my bugs, my bugs!

Så fort jag tittar dit försvinner den. Finns inget spår av vad det kunnat vara. En annan gång kommer den tillbaka. Alltid i ögonvrån, kilandes. De är ganska stora, en decimeter eller så. Svarta, eller iaf mörka. Det hela går på en sekund kanske.

Hur mycket jag än gör så spelar det ingen roll. Det finns ingen mening med det. Jag har kommit på mig med ett destruktivt beteende (chockerande?) som jag inte visste att jag hade. Den är inte så toppen.

Ge mig en flaska med rom så ordnar sig allt.

i natten

Dia Psalma var bra, men det var oerhört tunt med folk. Efteråt blev Lina hämtad och jag skulle gå till slussens t-bana. Jag gick till globen istället. När jag väl hade börjat gå kunde jag inte sluta. det var skönt att få gå av sig, jag hade ju dessutom på mig riktigt med kläder. Linne, t-shirt, munkjacka, förvinterjacka, sjal, tumvantar, jeans, strumpor och kängor. Det kombinerat med god fart höll mig relativt varm. Hade jag inte blivit kissnödig sådär lagom tills när tåget kom hade jag fortsatt till enskede gård. Kanske hela vägen hem?
Väl hemma skulle jag vara ordentlig och diska, städa och göra rent badrummet. Jag får ju så fint besök (eller iaf besök som gör att man borde ha städat) imorrn. Å tidigt som attan kommer de. JAg kommer inte hinna städa då.
Jag undrar vad jag ska göra imorrnkväll. Undrar om någon ska ut? Kanske jag ska ut också isf. Det här med att sitta hemma kanske är det värdelösaste av allt värdelöst. Jag har mycket svårt att stå ut med mig själv just nu. Lina kom hit så att vi kunde äta ihop innan spelningen. Det var topp. Vi lagade grönsaksgratäng (potatis, zucchini, paprika, vitlök, soyagrädde) med varm tomat-champinjon-lök-chiliröra till. Vi satte i oss allt och drabbades av våldsam matkoma. Som mtur var så släppte den innan vi var tvungna att gå...

torsdag 15 oktober 2009

del 2

+
Dia Psamla med Lina ikväll
Kusindejt nästa vecka
Massive attack med syster på söndag
Födelsedagsplaneringen klar
Auo3 valet klart

-
Meningslös redovisning i skolan idag
Nackaxelsmärtor för att jag sovit som ett mongo
Inga pengar kvar att göra roliga (eller tråkiga) saker för
Vet inte vad jag ska klä ut mig till och har ingen inspiration

Idag var det som det skulle! Fler plus än minus!

onsdag 14 oktober 2009

pros and cons

+
köpt massive attackbiljetter- hoppas syster vill gå bara...
fått tillbaka nycklarna
fick världens gulligaste kort idag, som värmde
kom upp i tid imorse

-
inga affischer idag
illamående
ingen kvällsdistraktion
röksugen
tvivlande
förstår inte auo3-valet jag måste göra idag
ingen kusindejt

tisdag 13 oktober 2009

förhållanden

Blir man säkrare på sin kärlek med åren eller är folk bara mer desperata?
När man är ung kan man vara tillsammans massor med år innan man antingen gör slut eller förlovar sig, skaffar barn, gifter sig och allt det där. Så är iaf det normala. Men ju äldre man blir desto kortare verkar den där tiden innan förlovning, samboskap och arn bli. Varför? Är det så att bara för att man fyllt vaddetnukanvaraförgräns får någon uppenbarelse och plötsligt ser allt klarare. Då kan man helt enkelt se vem som är rätt för en eller inte? Då behöver man inte leva ihop så länge, bara så att man har kommit överens om vilken färg sovrumsväggarna ska ha och enats om vad ungarna ska heta?
Eller, är det (mer troligt) så att man känner hur tiden rinner iväg och att om man ska ha någon familj i det här livet så får man väl ta det som dyker upp? Om det är så så kommer jag inte ha några problem med att vara barnfri.
JAg tycker att det är ett lustigt fenomen... eller är det så kanske att kärleken helt enkelt blir så vansinnigt mycket starkare, att man är så bergsbombsuperdunderassäker på att det här är rätt att man aldrig tidigare upplevt samma känsla med någon annan partner?

nått kul ska man väl ha?

Idag var det kreativitet på agendan. Först lite lunch och mellis, sen ut i kylan. Vi enades om att det här troligen var fräänts säsongsavslutning.. Satan så kallt det har blivit.



Ett hus i vattenfasta färger


Monster


Hehe, rena tillfälligheten, men en väldigt bra sådan :)


Om man använder akvarellfärg blir det inte så himla bra när man kladdar på tapetklistret


Receptfjärilen satt kvar från förra gången


Giraff


Manet


Fräänt består bara av vackra kvinnor


Det står "Im the man in the box" väldigt passande


En tusing någon?

måndag 12 oktober 2009

mera lördag!

Igår var det ju lördag. Och idag är det också lördag! Underbart med alla dessa lördagar. Idag har jag tagit mig i kragen mellan atapiattackerna och burit iväg alla kartonger till förrådet, hittat vinterjackorna, slängt grovsopor och sorterat tvätten så den bara är att kasta in när min tvättid börjar. Nu står dessutom världens störtsa deg på jäsning i mitt lilla kök. Jag tänkte inte på hur mycket degvätska jag hade i, sen insåg jag att det nog var typ en liter... Inte så genomtänkt, men då borde det bli åtminstone tre limpor i form och då kan ju Lina lätt få en. Hoppas bara att det inte blir torrt.. jag hade varken mjölk, fil eller lingonsylt hemma. Vatten, vegansmör och sirap fick utgöra vätskan..

JAg har funderat på det här med att vara sig själv och att sedan bli vuxen. Så tänkte jag på mina älskade syskonbarn och kom fram till att när man blir stor så får man höra om alla vuxnas tidigare äventyr -sånt de gjorde när man själv knappt ens var påtänkt- och det låter så himla konstigt. Så otypiskt för dem liksom. Jag undrar om det kommer bli på samma sätt när mina syskonbarn kommer växa upp, eller om de bara kommer rycka på axlarna och säga "Ja, det kan jag tänka mig, sånt gör ju Caroline fortfarande" Jag vill ju inte bli någon annan. Jag är ju verkligen inte så himla vuxen alla gånger. Eller, jag kan ju ta hand om mig och ta ansvar för mina egna handlingar och sånt, men jag målar ändå drakar i mitt kök, sover halva dagarna och har fler färg- och tuschpennor än blyerts- och kulspetspennor. Så, kommer jag vare sig jag vill eller inte formas in i vuxenformen om några år eller kommer jag fortsätta vara fantastisk? Jag tänker fan se till att det blir det sista alternativet. Fuck vuxenvärlden lixom. *

Häromkvällen sorterade jag mina klistermärken. Det blev 20 olika plastfickor i en pärm, sorterade efter kategorier som "människor" "monster" "djur" "rymden, himlen och sånt". Det kändes bra. Sorteringsarbete är fan fantastiskt. Rena självterapin. Det enda som är jobbigt är de där sakerna som inte passar någonstans. De måste man omedelbart slänga så man slipper tänka på dem. Eller så lägger man dem någonstans där man sällan (eller aldrig) tittar.


*ja, det finns vuxna som är toppen. Men jag har ingen längtan efter det livet.

söndag 11 oktober 2009

sanning

Nämen söndag då. Det kan man ju också ha. eller så kan man strunt i det och låtsas som att det är lördag.

lördag 10 oktober 2009

I ain't worried

åh, idag är en bra dag. Jag känner mig nöjd. Det är en trevlig känsla.
Jag kom hem för en sväng sedan, åt fem mackor av mitt goda sesambröd jag bakade häromdagen. Nu står makaronerna på kokning och jag stinker gammal askkopp, men det gör inget. För jag ska duscha och byta om. Sedan vankas födelsedagskalas ikväll och vinet ligger på kylning allaredan. Tjejen med koll var ju på bolaget redan igår. Förutseende som fan (?).
Ikväll kan bli en riktig ninjakväll. Ibland krävs bara rätt musik och lite självdistans. Vinet kommer inte drickas, jag är som jag är.

fredag 9 oktober 2009

tankar

jag vill mest bara slåss, är det bra då att bli berusad?

galet bra låt, jag är lite långsam teardrop. Kom ihåg att vrida upp volym och bas så att du känner ljudet i kroppen, här är en till spiders and vinegaroons

varför blir jag inte ringd?

jag blev just raggad på av en liten 21årig tjej som ville att jag skulle ligga med hennes kille.

varför måste man äta när man inte vill?

när man inte riktigt känner att man är en del av verkligheten, är man det ändå då?

-det räcker med att man ser till att klara ettan, tvåan behöver man inte bry sig om, då kan man skolka hur mycket som helst men ändå klara sig. (tubsamtal)

övernattningsväska? dödsångest? fega ur? sms? tid? dricka? interaktion med okända? ju mindre pepp=desto fler rörelser upp till munnen=snabbare fylla, men inte mer önskad. Skit. Det här med olika val. Har det inte med bokstäverna att göra? Måste jag skämma ut mig för det? Eller, om jag inte gör det, kommer jag då att förlora?
Vad är det som är rätt och vad är det som är rätt för någon annan, inte jag?

din ruttna rot, din fulla kork

Igår fick jag en genomgång och förevisning av hur en paintball-markör (vapnet) fungerar. Min granne pysslade med sin när jag kom in på en kopp te.
Nu sitter jag och försöker peppa på korridorsfest. I mitt disträa tillstånd vet man dock aldrig vad som händer, och istället för att göra det jag skulle råkade jag ramla över några magnus och brasse klipp från varning för barn (showen?). Det var väldigt roligt. Nu är klockan fem och jag vet vad jag gärna skulle göra, men istället ska jag nog kanske göra nått att äta och sånt där. Sminka mig kanske också. Jag gick av vid fel station idag... det var ju lika väl att gå av där ändå, då kanske jag skulle få syn på någon önskad och så var det ju självplock på det bolaget. Lämpar sig bättre när man inte vet vad man vill ha :P
Imorrn är det födelsedagsfirande upp å ner i en flaggstång fem gånger och sedan utgång (?). Det som lever får se vad som händer sen. Jag är redningen själv.

Sen, en annan dag är det inflyttningsfest på P. Jag vet inte vad jag ska vara. Någon som har förslag på inte alltför knepiga utklädningar som börjar med P?

torsdag 8 oktober 2009

inkludering schminkludering

-men är du kär?
-jag vet inte
-eller du kanske bara är nyfiken och besatt?
-haha ja, kanske
-det är också en väldigt bra känsla.
-ja.
-jag var ju det, när ******
-ja just det. hur går det med det egentligen?
-äh, han är ju trög
-varför är dom det?
-jag vet inte. Det var som när du skulle lyckas få ner **** i sängen, man verkar ju verkligen behöva trycka upp dom mot väggen å säga "Ska vi knulla".
-haha verkligen.
-så jävla jobbigt.


Idag hörde jag (bara flyktigt relaterat till ovanstående samtal) en mycket rolig historia. Den var inte bara rolig utan även lite otippad och galen.
Idag lackade jag även på läraren och till slut sa jag att tom en eremit är inkluderad, i skogen. Jag hatar den här jävla inkluderingshysterin. Den är en jävla loop. Om en person är exkluderad ur en verksamhet så finns det ju alltid något annat den är inkluderad i. Sitter du i fängelse? exkluderad ur det vanliga samhället, men inkluderad i fängelsesfären. Går du i särskolan? exkluderad ur den vanliga skolan, men inkluderad i särskolan. Gothare? exkluderad ur stureplanssvängen, men inkluderad i gothvärlden. Alltid är man inkluderad nån jävla stans. Sluta tjata så förbannat!

onsdag 7 oktober 2009

as your skin starts to scratch

Ibland blir tystnaden väldigt tryckande. Livet håller andan, som om det väntar på det där som ska hända. Ibland blir man väldigt överraskad av mörkret, trots att man vet att det kommer.
Illamående, stress, otillräcklighet, osäkerhet, frossa, magvärk, trötthet. Apatin kommer inte fast den skulle vara välkommen. Kanske jag borde klippa av mig håret trots allt?
Vad är det rätta och vad är fel? Hur ska jag innan jag agerar veta reaktionen? Hur kommer det sig att jag än en gång beter mig som jag en gång gjorde, väntandes. Hoppandes på något annat. Äh, jag tar en genväg så känns allt bättre. Det är bäst att jag byter lakan. Kan man inte måla om så kan man iaf motverka damm i sängen.

Jag har en vän som ljuger. Han vet inte att jag vet det. En ny vän sa det till mig. Jag hoppas att han en dag ska berätta det för mig så att jag kan acceptera det. En del gör visst så. Några störs sig på det och slutar, andra tycker det är ok. Jag tycker att jag åtminstone ska betyda så mycket så att han kan säga det.

tisdag 6 oktober 2009

tandhälsan

Jag borstade just tänderna. Det är något jag gör i genomsnitt två ggr/dag. Ibland tandtrådar jag. Bara för det goda samvetets skull. För ett tag sedan upptäckte jag att jag hade en liten konstig grej på min ena visdomstand. Inget konstigt tänkte jag ch levde glatt vidare. Senaste halvåret har jag funderat på om jag inte borde få en kallelse om tandläkarbesök snart. Det har fortfarande inte kommit någon. Idag när jag då borstade mina gaddar upptäckte jag att det kändes lite konstigt när jag borstade den där visdomstanden. Vid en närmare undersökning såg jag att den antagit en olcksbådande mörk nyans. Dessutom är den där lilla konstiga grejen kvar. Jag tror helt enkelt att jag har en liten bakterievärld i min tand, blomstrande och parasiterande. Kort och gott, jag har nog hål. Hål är inte en bra plan.
Men, som den rasande produktiva människa jag är bokade jag genast ett besök hos den lokala tandläkaren. Jag fick en tid om en månad. Weee... Plötsligt kan jag inte sluta tänka på min tand och jag har säkert börjat få tandvärk. Helvetehelvetehelvete. Vet n vad det kostar att laga en tand? Enligt prislistan kommer det hela gå på
Undersökning av alla tänder av tandläkare: 620
Röntgen av enskild tand: 45, altenativt alla tänder: 680
Fyllning kindtand två ytor: 1075
(jag vet inte varför det blir två ytor bara för att det är en kindtand, men så är det tydligen)
Summan blir iaf 1740/2375 kronor. Sen får jag ju räkna bort 300 för det generösa tandvårdsbidraget, då blir det ju bara 1440/2075 kronor. Det kommer jag ju med glädje hosta upp. Eller?
Jag läste att jag som är 20-29 år kan ha ett abonnemang hos ftv 710–1 500 kr/år oavsett vilken tandvård ag behöver. Det kanske vore nått. Undrar om blekning ingår då också? Jag behöver bleka mina tänder för att jag tror att mitt liv blir roligare då?
Ah! Hur som haver verkar det ju inte bli någon julresa om jag ska lägga ut allt det här. Jag kanske bara ask vänta tills tanden ruttnar och trillar ut av sig själv?

måndag 5 oktober 2009

look mummy, there's an aeroplane up in the sky

Jag kanske blir galen. Det är som att jag inte tål mig. Jag vill egentligen göra massa saker. Men jag ids inte eller har inte medlen. Jag satt och kollade på himym (ovanligt?) och kom på en sak. Jag är ju precis som Lily! Förutom att jag inte är ihop ed Marshall, inte är dvärg och inte rödhårig. Men, har också intentionen att bo utomlands sen, göra massa spexiga saker och vara awesome. Men jag gör ingenting. Precis som hon flyter jag bara med, låter dagarna rinna iväg utan att egentligen alls känna att jag gör det jag vill.
Jag har en tjej på facen som startade sitt eget café i en liten håla utanför göteborg nu i höstas. Ascoolt. Å Sofies Sara driver en butik.
Jag skulle behöva en assistent. En som tar ut alla papper jag behöver. Som bokar in mig på de möten jag behöver gå på och som känner alla svängningar i drömmarna jag har.
Just nu skulle jag helst av allt vilja riva och bygga om min lägenhet, sortera och sortera, klippa av mig håret, träffa nya människor (som är som jag, inte tvärtom) och lämna landet.
Men vad gr jag? Kanske orkar jag byta lakan.

Jag skulle vilja ha lite miljöombyte också. Det skulle vara trevligt. Någonstans där det inte är jobbigt att vara. Jag skulle vilja att folk slutar ställa tråkiga krav på mig. Jag skulle vilja bara ha kul hela dagarna. Jag försöker fylla min lediga tid med roligheter. Men nä, då straffas jag med att bli sjuk? Va fan är det? Ikväll spelade Cirqus Alfon på Södra teatern. Det hade varit super att gå på. Men jag sitter hemma och förbrukar hushållspapper.
Ledsen att det blir så klagigt.

lördag 3 oktober 2009

innan natten

Lägesrapport: antingen har jag blivit väldigt dammallergisk eller så är det luriga lurar på g. Jag har nu använt upp alla näsdukar jag hade hemma och en halv rulle hushållspapper. Jag är stel i nacke och rygg, ont i huvud och hals och nyser fruktansvärt mycket. Mitt högra öga rinner och i hörnen har det samlats mojs. Jag funderar på hur det är med diskning när man inte är frisk. Blir disken full med baciller eller är det ok att diska? Inte för att jag tänkte göra det nu ändå...

Imorrn vankas ju Carl-Einar Häckner. Känns ju inte som att jag ska gå dit i min kondition. Men imorrn är jag nog frisk.

svinsjukt

Igår när jag vaknade var jag frisk. JAg var inte snuvig och hade inte ont någonstans. När jag kom till vfun hade en av lärarna ont i huvudet. Jag fick också ont i huvudet mitt på eftermiddagen. Senare fick jag även ont i halsen. Sen blev jag lite snuvigare än vanligt.
Imorse när jag vaknade hade jag sovit med munnen öppen hela natten. Hela min överkropp var fylld med snor (inte på utsidan) och jag hade äckelbeläggning på tänderna. JAg har ont i halsen och känner mig seg som tusan. Hur gick det här till?

Igår var det spelning på broder tuck. Det var lite konstigt. Men trevligt. Jag kände mig ashet när jag stod hemma framför spegeln. När jag kom dit ville jag inte ta av mig sjalen.
Jag träffade en jättegullig tjej som var supertrevlig. Vi gjorde sällskap hem och jag såg till att hon fick sällskap. Jag fick många roliga sms under kvällen och lyckades ninja mig in utan att riva hela farstun...till skillnad från vissa andra....

onsdag 30 september 2009

skrynkla mig för fan!

När jag först kom dit i morse fanns jag inte med i datorn. Efter 20 minuter (tio över) blev jag kallad ändå. Jag blev inte ett dugg klokare och jag kände inte att jag fick säga det jag vill e heller egentligen. Det var säkert bra, och var sak har sin tid, men jag har ingen lust att prata om det han tyckte var viktigt. Orka älta gamla nyheter liksom.
"Jag kommer inte med några sanningar, allt jag kan göra är att hjälpa dig vända och vrida på dina tankar..."
Ja men så när ska jag dit nästa gång? Nä men vi kan väl vänta tio år eller så. 45 eoner kanske?

tisdag 29 september 2009

tyfonen

Idag stod det om en tyfon som har nått vietnam. det fick mig att komma ihåg den tyfonen som drabbade landet när jag var där med Sofie och Johan. Jag har inte läst om det alls, men jag vet ju att det std något om det i svenska medier. Nu sökte jag på det. Det var lite jobbigt faktiskt, att tänka mig in i att befinna sig här hemma och bara läsa om katastrofen (som vi ju trodde var galet vanlig). Det ar inte utan att jag tyckte lite synd om alla som var oroliga för mig (oss).

måndag 28 september 2009

a velvet revolution

Nu luktar det muffins. Eller egentligen gör det nog inte det. Det luktar nånting, men inte muffar.
Mitt enda mål den här kvällen är att röja på golvet. Jag tror inte att jag kommer klara det. Jag tänkte också diska. Men det blir nog inget av med det heller.
Idag kom ett nytt paket från CreativeClub. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om de där paketen. De känns inte helt tusen, eller, de innehåller inte riktigt saker som jag använder :/
Men det är kul med pyssel och det är kul med paket. Så jag tänker fortsätta köpa dom.
Okej, det är inte ofta det tar mig flera timmar att skriva ett enda blogginlägg. Jag kanske helt enkelt är mer disträ än vanligt. Jag har iaf inte glömt tvätten än.
Kanske dags för ett ryck. Eller refrängen. Båda uttrycken är lika avskyvärda.

söndag 27 september 2009

Jag hatar söndagar. De är det värsta som finns. Man sitter helt ensam och bara väntar på den tidiga morgonen.
Jag är om möjligt ännu mer slut än vad jag är i vanliga fall. Min kropp vill absolut att jag ska sova på nätterna, inte tvinga mig att vara vaken. Jag borde väl egentligen nu vara smart och packa upp min väska, men det tänker jag inte göra. eller så gör jag det. Eller så går jag och lägger mig. Eller inte. Eller så kan jag bara sitta här tills jag somnar. Det skulle vara fint att ha ett sällskap här.
Jag räknade just ut att vi har praktik i 13 dagar, och att om 80% närvaro gäller även nu så måste jag vara där 10,4 dagar. Det innebär att jag inte kan vara borta en dag till. eller så avrundar jag neråt och kan vara det, men jag vet inte om jag borde vara det. Egentligen borde jag väl inte det.
På tisdag kommer jag iaf missa halva dagen och jag kommer få en liten liten sovmorgon.
Det blev ingen matlåda idag. Jag har ändå ingen matlust eller inspiration att laga nått. Allt känns bara samma och tråkigt.

lördag 26 september 2009

rapport från väst

På bokmässan var det massa folk. Jag fick en påse med en tecknad bok i. Den handlar om nått som Sofie brinner för. Sen fick jag roliga tidningar om Swingers och transpersoner. Och sen fick jag ont i fötterna och köpte pixiböcker till W. För alla barn ska ha pixiböcker.
Idag laddar vi för att bli fula. Jag dricker vin med syntetisk smultronsmak. Helt ok faktiskt.
Snart är det dags att åka hem. Det är lite tråkigt.

torsdag 24 september 2009

jag skulle sovit vidare...

Imorse försov jag mig. Jag har börjat lägga mobilen så långt ifrån sängen att jag måste resa mig up för att stänga av alarmet. Det trodde jag skulle innebära att jag alltid vaknade. Men imorse när jag väl vaknade hittade jag telefonen bredvid mig avstängd och lycklig. Det var konstigt. JAg har alltså gått upp, stängt av, lagt mig och tagit med telefonen. Jag hade tom Betty kvar i munnen! Jag förstod ingenting.
Men, lojal till min vfu som jag är kastade jag upp frukosten som jag åt alldeles för fort och svischade iväg till tunnelbanan. Bara för att komma på att jag hade glömt matlådan. Så jag fick betala 30 spänn för skollunch och mellis. Eftersom jag kom en timme försent fick jag också lov att stanna kvar en timme extra. När jag väl satt på tuben hem igen märker jag när vi åker förbi Dalens centrum att jag är på fel linje. Jag kliver av vi skogskyrkogården. Det är fjärde stationen på fel linje. Jag var vaken och pratade inte i telefon. Jag begriper inte hur jag kunde åka så långt med fel tåg! Dessutom säger de ju vid varje station vart tåget går. Alltså hade jag hört det 8 gg när jag väl kom till gullmars, då borde jag ju kopplat och gått av. Men nej då. Det var ju bara å åka tillbaka och hoppa på rätt tåg.
Nu återstår väl bara att jag tänder eld på köket när jag ska laga mat eller nått...

onsdag 23 september 2009

hur var det nu igen?

Tre pojkar står å lägger trolldeg på smörgåspapper:

P1 -Har du nå mer sånt där papper? Sånt där spermepapper
P2 -Spermapapper?
P3 -Ååå, han sa sperma!
P1 -Vad är sperma för nått?
P2 -Ja men du vet, sånt där som kommer ut från killsnoppar.....fast bara när man har kondom.
P1 -Vaddå kondom?
P2 -Som man har på snoppen när man inte vill ha barn faast man vill sexa ändå.
P1 -Sexa?
P2 -Ja.. (resten av samtalet kunde jag inte höra, för jag var tvungen att gå därifrån)

tisdag 22 september 2009

allt jag inte gör

Jag gör inte så mycket av det jag borde längre.
Jag borde ringt Kjelle och fått tillbaka mina kläder
Jag borde diska
Jag borde fixa den väsentliga delen till Wilmas födelsedag och göra hennes kort
Jag borde ragga upp ett strykjärn.
Jag borde borsta ut håret
Jag borde träna
Jag borde gå till mitt berg
Jag borde städa, dammsuga och plocka undan
Jag borde vattna den döende blomman

Men jag bara sitter här. Som om stolen är en del av mig. Jag rör mig mellan stolen och soffan, ligger under mitt soff-täcke och hoppas att energin ska trilla ner över mig. Det gör den inte.
Idag på vfun fick jag ångest. Den attackerade verkligen och jag bara satt där. På mattan och hoppades att jag skulle få gå hem snart. Till slut gick jag bara.

söndag 20 september 2009

ångar

Nu är helgen nästan slut. Jag är nybadad och sitter hemma igen med en kopp te. Badet var verkliegn kanske det varmaste bad jag någonsin badat i, så jag är fortfarande varm! Annars har söndagsångesten mig i ett fast grepp och hur mycket jag än tänker positivt och jag vet ju att det är helt ok att vara på vfun så känns det jättejobbigt att behöva gå upp imorrn och masa mig dit :/ På tisdag ska vi iaf vara i haga och ha matsäck, jag hoppas att det kan få mig att vara lite mer peppad.
Helgen var toppen, bästa F var ju här i fredags och sov över. Igår var annorna och jag på Saltimbanco, sjukt bra! Det är ju bara akrobater, och de har så brutalt mycket muskler. En del saker de gjorde var helt overkliga. Efteråt gick vi hem till Anna och lagade en mycket god middag, potatisgratäng, quornfiléer med grönpepparsås och sallad. Till efträtt blev det wokad fruksallad med kokos och vaniljglass. Mycket lyckat. Det blev dock en tidig hemgång och imorse for jag upp till norrtälje. Väl hemma sen bjöd jag in mig på bad hos grannen. Det är något visst med att ligga i badet och läsa och höra hur någon går omkring i lägenheten utanför och pysslar, lyssnar på musik och trixar.

Jag tog mig iaf samman så mycket att jag gjorde matlåda till imorrn. Är dödligt trött på risrätter (har ätit ris typ hela veckan och har två rismatlådor i kylen)

Luggen och jag börjar bli kompisar iaf, det är ju toppen. Och kanske behöver jag inte duscha imorrn. Jag blev nog rätt ren i badet.

Sovgott världen. Vem vet, kanske är det juni snart igen?

fredag 18 september 2009

2 veckor och Ponyo

Fredag är kanske den bästa dagen. Idag var jag i tid på morgonen. Jag hann göra allt jag hade tänkt, och sedan i lugnt tempo gå till tunnelbanan (den jag hoppades på att hinna med). Jag befann mig på vfun kl 8 och gick därifrån kvart i två.
Nu är det bara två vckor kvar, båda veckorna är fyra dagars och påå tisdag ska vi ha matsäck! Det äger :)

F och jag var på taco bar och åt middag innan vi gick ner till Rigoletto där Ponyo visas. Jag hade bokat biljetter, som skulle varit uthämtade senast 10 minuter innan vi var där. På monitorn stod det utsålt. Men, de hade kvar våra biljetter tack och lov. Annars hade vi varit dömda att se på typ G-force ist :(
Filmen var jättebra och mysig och inte det minsta tung och jobbig. Precis en sån film som jag ville ha idag. Vi hade bunkrat upp med prasselfritt godis, vilket tyvärr inte ungdomarna bakom oss hade, men det gjorde inte så mycket.
Imorrn blir det mysmorgon och sedan Saltimbanco med Annorna. Det blir asvärt.

måndag 14 september 2009

å molnen fluffar förbi

Kan jag få lägga mig under mitt tänkte nu och sova i hundra år? Oavsett hur mycket jag sover, eller lite så är jag bara trött hela tiden. Jag vill inget hellre än att sova.

Tre veckor med tidiga mornar känns som ett oöverstigligt hinder. Jag tycker att det är ett jobbigt projekt att koka makaroner. Jag sitter här. Då och då reser jag mig upp å lägger mig i soffan istället. Kan man få en injektion energi och livslust?

fredag 11 september 2009

surrealism på ikea

Jag och Anna var på Ikea. Vi hade betalat och komit ut, men på fel ställe- så vi var tvungna att gå in igen, hitta tillbaka till entrén och sen gå den vägen. Vi hade ett tåg att passa och det gällde att skynda sig lite.
Vi sprang tillbaka, men det var sjukt mycket folk. Så hittade vi en stängd kassa där det satt en tjej som räknade pengar eller nått. Jag slängde upp min påse på rullbandet och hon kollade igenom kvittot.
- men vad är det här? Ni har ju fått rabatt för att du ser dåligt?
-Eh, nej? Det står alltid att man måste ha linser eller andra synhjälpmedel på sig när man kollar kvittona. För att man inte ska se fel.
-Det gör det inte alls.
-jo
-Och här passade ni på att knappa in den billigare kristyren istället för ågot som egentligen var dyrare, eller hur?
-Nej. VErkligen inte.
-A, det här får vakten ta (hon trycker på en knapp). Ni blir kvar här.
-Men vafan, kolla i påsen, allt som ligger däri finns med på kvittot. JAg har inte snott nått.
-Det tänker jag inte göra. Om du får böter är det ju en inkomst till företaget.
-Fint. (till anna) Då kan vi ju ringa och säga att vi missar tåget.

Anna och jag går och sätter oss på ett ställe och väntar på vakten. Två rödklädda (typ sl-vakter) kommer och börjar prata med kassörskan och tittar på kvittot. Jag sitter å försöker verkligen behärska mig, men blir alltmer irriterad när jag sitter där och inte ens blir tilltalad. Just när jag ska gå fram till dom avbryts allt, jag får något i ögat och när jag försöker blinka bort det öppnar jag ögonen och upptäcker att det bara var en dröm. Men jag är fortfarande förbannad på Ikea-kvinnan.

onsdag 9 september 2009

ny frilla

Jag har klippt lugg. Det ser ut såhär:



Det blev inte helt perfekt, och ajg ville egentligen ha den rak, men mina saxar är inte så vassa så det får vänta tills jag träffa mamma nästa gång. Och hennes sax..

tisdag 8 september 2009

sally

Föreläsningskvinnan idag påminde mycket om karaktären Sally, i serien med samma namn. Hon hade lite rödaktigt hår, lugg och en mycket slarvig uppsättning. Hon hade ett svart linne och en illrosa bolero/kofta och en grå grön kjol. Mikrofonen var fäst vid kjollinningen, men troligen var det resår i midjan för sakta men säkert åkte den ner när micken tyngde den. Det visade att hon hade vita trosor på sig. Det är ju kanske inte så proffsigt att visa trosorna när man har föreläsning?
Hannes pose var helt makalös, lätt bakåtlutad, stödd med all vikt på ena höften och med händerna i sidorna. Ibland satte hon upp ena foten på stolen. Det såg väldigt märkligt ut. Sedan satte hon sig ner. Bakom katedern.

Micken hon hade på sig var ganska hög. Alltså, ljudet var ganska högt. Det var inga svårigheter att höra det. vid ett par tillfällen eldade hon dock upp sig så fullständigt så att hon började skrika. Då blev hon alldeles förvånad och slog handen för micken (vilket ledde till fruktansvärt jobbiga ljud i högtalarna) och tappade balansen. Skuttade lite, skrattade och fortsatte skrika.
Hon var inte ovan. Hon hade gjort det där massa gånger, hon hade hållit i kurser och varit med i vår kurs hur länge som helst.

Vi gick efter rasten.

När jag skulle tända lampan i köket nyss vred jag på vattenkranen. Jag passade på att dricka lite i mörkret.

tisdag 1 september 2009

jag är döden

Det verkar inte som att ska dö idag heller. Tydligen så har jag en muskelinflammation i en muskelgrupp i bröstet, jag har ingen aning om vad jag har gjort. Jag har blivit ordinerad voltaren och alvedon i tio dagar. Jag som trodde att jag skulle få en blixtbehandling och sen vara bra.

Vårdguiden: Nä, det där låter inte alls bra. Det där tycker jag att du ska åka in med till akuten. Andning och hjärta måste man ju ha fungerande.

SOS Alarm: Börja med att kontakta din vårdcentral. Då kan en doktorn undersöka vad det är för fel. Det är säkert ingen fara. Så där kan man få ibland. Det är nog bara en liten irritation på lungsäcken.

Tidsbokningen VC: Ja då skriver jag att du har tungt att andas.
Jag: Men det har jag inte, det göront i kroppen när jag andas.
Tidsbokningen VC: Ja, då skriver jag att det är tungt när du andas.

Läkaren: Det är muskulärt. Det är det oftast om det gör ont när man rör på sig och är i olika ställningar. (trycker och känner) Det är den här muskelgruppen som har en inflammation.

Varför kan inte vården bara vara ense?

måndag 31 augusti 2009

fastvuxen med klibb

Imorse vaknade jag med ont i min högra lunga. Inget allvarligt, men knepigt att dra halvdjupa-djupa andetag. Hostningar och gäspningar är inte att tänka på. Jag stannade hemma från skolan. Jag har sedan suttit fastvuxen på min stol. Jag orkar stundtals ta mig upp och bortsa tänderna, ta ett glas vatten eller ta in posten, dra upp persiennerna eller nått annat. Det jag tänkte att jag skulle fylla dagen med verkar inte bli av. Men, jag börjar bli allt bättre på att skriva utan att kolla på tangenterna. Även svåra ord klarar jag. Men det går givetvis inte lika fort som om jag tittar på tangenterna.
Nu är mitt mål att ta mig upp, byta byxor och gå till centrum så att mormor får någon tårta...

söndag 30 augusti 2009

varför är det redan mörkt?

Söndagar är bara bajs. Jag är som sirap. Men jag har gjort en del saker ändå. Jag har bakat knäckebröd och städat sopskåpet, duschat och bytt lakan och plockat lite bland saker. Jag har också diskat alla oh-papper och all vanlig disk.
Jag tror att jag borde söka nånstans. Jag tror inte att jag egentligen mår särskilt bra. Men om man ska lyckas börja prata med någon verkar den effektivaste vägen vara att köra på tills allt verkligen skiter sig och få lite piller då. Men jag vill inte ha lite piller. jag vill ha svar på varför jag är som jag är. Vad det beror på.
Haha, eller så borde jag ta ut p-staven igen. Det kanske bara är den som spökar och som får mig att känna att inget längre är något värt.

lördag 29 augusti 2009

slöseri

Jag har lånat min mammas bil. Det är vansinnigt roligt att köra bil. Jag önskar att jag hade tagit den igår in till stan när jag skulle träffa R och T. Men ist var jag fast i klorna på sl i typ en timme.
Tidigare på dagen var Anna och jag på utflykt till Ropsten till den stora Myrorna-butik som ligger där. Jag hittade en ny skrivbordslampa (min gamla är verkligen trasig) och en liten tekanna, lagom för två personer. Jag hittade också p-böter när vi kom ut till bilen. Helvete. Lampan och tekannan blev då ett ganska dyrt kalas.
Sen for jag iväg till Farsta och tröstshoppade på lagerhaus och indiska. Nu är jag ägare till 4 väldigt fina indiska-glas och på lagerhaus hittade jag två nya lakanset, två rullar omslagspapper, 6 rullar snöre, tre kökshanddukar, ett vykort och en vitlöspress.
Det bästa fyndet utan konkurrens var dock klockan jag köpte på Ur & Penn. Galet snygg. Min klocka gick sönder för några år sedan och nu äntligen hittade jag en ny, på rea dessutom.

torsdag 27 augusti 2009

dag 1

Snart har jag klarat av dag ett på denna 14-dagars detoxkuren. Idag har jag ätit tio vindruvor, 1 banan, 1 persika, 1 nektarin, 1 mango, 1 paprika, 10 körsbärstomater, 12 gurkstavar, 1 selleristjälk, 1 apelsin och en kiwi. Jag känner mig väldigt duktig. Men jag tänker väldigt mycket på varm, vällagad mat. Det här kommer bli två knepiga veckor, framförallt som att det dyker upp fler och fler tillfällen då jag antagligen inte kan hålla fast vid min diet.

Idag var det allsång på lokala krogen när jag kom från t-banan. Alla på uteserveringen skrålade brev från kolonien ackompanjerade av en kille som spelade gitarr. Det såg väldigt........trevligt ut.

onsdag 26 augusti 2009

25=+5?

I simhallen idag vägde jag mig. Det var nog bra men lite som en chock. Plus 5 kg över min idealvikt. Jag kan inte ens skylla på något. Inte det blöta håret, jeansen eller kängor. Jag var iklädd endast underbyxor och hade torrt hår. Jag har ju märkt att det har hänt saker med min kropp. Men jag tänkte att äsch, jag ska ha mens; jag har just haft mens; jag är lite svullen i magen; jag har inte tränat på länge osv. Nu har jag insett att det är nu det börjar. Jag håller på att bli gammal och plötsligt måste jag tänka på vad jag stoppar i mig. Det har jag aldrig varit med om förut. Så from nu blir det endast frukt och persilja (järn) i två veckor. Sedan ska jag börja om på ny kula. Detta kombinerat med träning såklart. Enda undantagen jag ska göra är för mormors födelsedag och Annas fest. Fast då blir det väl mest sprit tror jag.
Snart ska jag upp till centrum och köpa middag efter att ha rensat ut min kyl på allt onödigt. Jag som egentligen ville äta varma mackor med varm choklad. Nu blir det mango och banan ist (jag älskar ju banan?) .

Och alla ni som kommer dragandes med att jag är sååå smal och att jag verkligen inte behöver gå ner nånting kan ta era sk visdomsord och lägga i malpåse. Jag är inte intresserad av att höra det och om ni vill vara stöttande och supportrande kan ni tala om för mig ilka frukter man sak äta för att få i sig viktiga saker, typ vitaminer och sånt.

måndag 24 augusti 2009

akta er barn!

Idag när jag var i simhallen och stod och duschade efter simningen kommer det in en -till synes stressad- mamma och hennes 6-8 årige son. Sonen ska bada, det ska inte mamman.

Mamman- jag vet att du tvättade håret igår, men vi måste tvätta det lite igen.
Sonen är tyst.
Mamman- blöt håret bara lite, så jag kan ha i shampoot.
Sonen går in i duschen och blöter sig lite
Mamman- ja, jag vet att du egentligen är ren, men du måste bli ännu renare. Det vore ju synd om du blev grönhårig.
Sonen säger fortfarande ingenting och jag går bort till omklädningsrummet.

Strax efter mig kommer mamman och sonen ut till omklädningsrummet och går fram till sitt skåp. De pysslar lite där och av en händelse vänder jag mig mot dem en kort stund och tappar hakan. Då står pojken vänd med ryggen mot det u öppna skåpet, mamman håller handduken för honom så att hon, skåpsdörren och skåpsväggen bildar ett skyddat litet utrymme för honom att byta om på. På allvar? Vem döljer hon honom för? Alla medelålders tanter som kanske förgriper sig på honom annars? Inte särskilt troligt. En typ sjuåring. Vad har han att dölja? Jag blev lite irriterad, men å andra sidan kan man kanske inte förvänta sig så mycket rationellt beteende från en kvinna som tror att man duschar innan badet för att slippa få grönt hår.

söndag 23 augusti 2009

grannar...

Tant - hallå tjejer, ska ni tvätta nu?
Jag - ja..
Tant - Jag tror att jag har tvättid nu.
Jag - Näe.. jag har för mig att jag har tid nu
Tant - ja jag kan ju ha fel förståss
Jag - ja jag med. det har hänt förr.
Tant - jag följer med och kollar
(vi går in i rummet med nyckeltavlan)
Jag - ja, tusan här är min tid. Mellan 1 och 4.
Tant - ja, men nu är klockan 4
Jag - ja. Fan. Jag får boka om.
Tant - Ja för nu ska jag tvätta, och jag har rätt mycket tvätt.
Jag - Jaja, det är lugnt. Fan att jag ska ta fel på dag jämt.

Surfittskärring som utgår från att jag försöker sno hennes tvättid?

torsdag 20 augusti 2009

hn11a4qrx52

JAg blir så förannad på denna hysteri runt svininfluensa. Visst, det var lite coolt när den kom, folk skulle dö som flugor å svepa med sig 1/2 jordens befolkning ner i graven. Det var ju maffigt. Men nu är liksom nyhetens behag över. Jag blir så less på att folk fortfarande håller på att oroa sig. Jag ska verkligen inte vaccinera mig och jag tänker inte heller bli sjuk i den. JAg var inne på en frågespalt häromdagen, där handlade 95% av alla frågor om den fördömda influensan. På dn idag möts man av influesahysteri, kom igen, chatta om influensan? Seriöst, har folk inget liv eller? Sluta fokusera på sjukdomar och inse att livet är underbart.
Och det kan jag säga fastän jag jag fick meddelande från läkaren att jag har pillat i mig fel penicillin och fick ett nytt idag. Paketet som jag väntat på försvann iväg med brevbäraren igen för att hon var feg och vågade inte ställa det utanför min dörr. Skit. Men vafan. Jag tänker inte riva upp himmel och jord över nån satans influensa.