Jag hatar söndagar. De är det värsta som finns. Man sitter helt ensam och bara väntar på den tidiga morgonen.
Jag är om möjligt ännu mer slut än vad jag är i vanliga fall. Min kropp vill absolut att jag ska sova på nätterna, inte tvinga mig att vara vaken. Jag borde väl egentligen nu vara smart och packa upp min väska, men det tänker jag inte göra. eller så gör jag det. Eller så går jag och lägger mig. Eller inte. Eller så kan jag bara sitta här tills jag somnar. Det skulle vara fint att ha ett sällskap här.
Jag räknade just ut att vi har praktik i 13 dagar, och att om 80% närvaro gäller även nu så måste jag vara där 10,4 dagar. Det innebär att jag inte kan vara borta en dag till. eller så avrundar jag neråt och kan vara det, men jag vet inte om jag borde vara det. Egentligen borde jag väl inte det.
På tisdag kommer jag iaf missa halva dagen och jag kommer få en liten liten sovmorgon.
Det blev ingen matlåda idag. Jag har ändå ingen matlust eller inspiration att laga nått. Allt känns bara samma och tråkigt.