Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg

tisdag 8 december 2009

energi

Nu har jag kommit hem från hela dagens äventyr. På dagen hade jag fullt sjå med barnen på skolan i flempan. Det var mycket roligt och lite nervöst trots regn och sällskap. När jag kom hem hade jag kunnat somna men efter att ha tittat på nya avsnitten av serierna kastade jag mig iväg till F och T och gjorde leranimationer. Det var roligt, men svårt och tålamodskrävande. Jag har inte så mycket tålamod.
Efter skumbad fick jag pannkakor med mögelost och tomat. Gott :)
På kvällen bakade jag och F. Nu sitter jag här med nybakade lussebullar och har faktiskt haft energi nog att städa badrummet också.

Nästa vecka är det kusinträff och jullov.

onsdag 23 september 2009

hur var det nu igen?

Tre pojkar står å lägger trolldeg på smörgåspapper:

P1 -Har du nå mer sånt där papper? Sånt där spermepapper
P2 -Spermapapper?
P3 -Ååå, han sa sperma!
P1 -Vad är sperma för nått?
P2 -Ja men du vet, sånt där som kommer ut från killsnoppar.....fast bara när man har kondom.
P1 -Vaddå kondom?
P2 -Som man har på snoppen när man inte vill ha barn faast man vill sexa ändå.
P1 -Sexa?
P2 -Ja.. (resten av samtalet kunde jag inte höra, för jag var tvungen att gå därifrån)

fredag 13 februari 2009

tjej- och killbaciller, ett vuxenpåhitt?

På mitt jobb finns det tre olika toalett par. Det är ett rum och sedan två toaletter. Två av dessa toalettpar är könsneutrala. Ett par har lappar på dörrarna. "Herrar" och "Damer" står det med versaler på lappar på dörrarna. Det är inget snack om att det är det som gäller. Jag går in på damtoaletten. Inte för att det är en damtoalett, vad nu det innebär i praktiken, utan för att den ligger längst från rummet där alla andra sitter. Men däremot om det är upptaget på damtoan går jag ju såklart på killtoan.
Men, när jag då var på toan idag kom jagatt tänka på det otroligt onormala i att ha könsuppdelade toaletter. I vanliga fall tänker jag bara att det är sällsynt fånigt att ha det, framförallt på ett företag. Men sedan kom jag att tänka på när jag gick in i en åk 1 en eftermiddag för flera år sedan. Jag skulle bara vara där ett par timmar när ders lärare var på ett möte. Egentligen var jag på förskolan bredvid. Men, då har de just läst en bok och diskuterat fenomenet tjej- och killbaciller. De har kommit överens om att det inte finns. Så kommer jag där och tre gånger säger att det finns. Jag har senare märkt att det är rätt vanligt att föräldrar och andra vuxna i barns omgivning tvingar på barn den här påstådda bacillskillnaden mellan killar och tjejer.
Så, skärpning alla som är i miljöer med barn, de behöver inte få påhittade könsåtskillnader. Bacillskräck eller ej, det är ingen skillnad på baciller från personer med snopp och de med snippa. Så är det.

Jag hade något annat jag skulle skriva om också, men jag minns inte vad det var. Kanske kommer senare.

fredag 30 januari 2009

kultur och nöje

Igår var jag, svärmor, svägerska och svågers fru på teater. Vi såg Tre Systrar (tjechov) i omarbetad version med modern synvinkel. Den var tung och tragisk, men de var väldigt duktiga och det känns bra att ha sett den.
Sedan åkte jag hem, helt orädd. Min svägerska tyckte att det var obegripligt. Jag är nog sån. Orädd. En gång har jag känt ett starkt obehag när jag har gått på ett ställe själv. Det var när jag var i Auckland. Då var jag ute och promenerade och reflekterade inte så mycket över vart jag var på väg. Jag la märke till att det inte var så turistiga kvarter jag gick i, men så plötsligt insåg jag att det var kvarter turister antagligen blir avrådda från att gå i. Jag mötte många misstänksamma blickar, alla ruffiga hus hade gardinerna fördragna och hundarna såg inte snälla ut. Men, jag klarade mig ifrån det också. Utan att någn ens pratade med mig.
Jag intalar mig att jag inte ser så provocerande ut. Eller att jag kanske rent av ser så skräckinjagande och full av gangstermakt att ingen ger sig på mig därför.

Idag har jag Wilma här. Hon är så söt. Nu sover hon. Tidigare idag målade vi och jag tänkte ju att jag skulle få något fint att sätta upp på väggen i hallen men hon skulle ju ge allt till mamma och pappa. Jag får verkligen hoppas att Filippa kommer med ett alster snart. Hon ritar väldigt fint.
När jag skulle diska fick jag hjälp, det blev inte så rent, men det var väldigt demokratiskt och rättvist alltsammans. Sedan fortsatte W att leka med vattnet tills middagen var färdig och återupptog leken efter maten. Tillslut avledde jag henne och efter nästan en timmes läggning insåg jag att jag var tvungen att sitta och låtsassova bredvid henne för att hon skulle få ro att somna.

Imorgon ska vi bygga pärlplattor, leka med vattnet, läsa alla sagor i nalle Puh-boken och båda musböckerna. Allt innan lunch då JoS kommer.

Idag fick jag ett nytt paket från creative club. Jätteroligt, det här hade alla hjärtans dag tema. Så, när jag får inspirationen tillbaka (hoppas den kommer med ljuset?) ska jag göra kort. Jag har dessutom organiserat mina papper i en tidskriftssamlare. Alla papper som är som A4 iaf. De stor scrappappren får inte plats och de små kommer bara bort.

Jag ringde Pondus för länge sedan för att jag ville ha ett erbjudande som de hade, 6 nummer och en premie för 199 kr. Men som det alltid står på sånna där så gäller det bara nya prenumeranter. Men då sa tjejen jag snackade med att hon skulle höra efter och sedan maila mig om det skulle gå att regga eller inte. Jag hörde ingenting och eftersom jag vet av erfarenhet att det är lätt att glömma av att maila kunder så ringde jag igen för ett tag sedan. Då fick jag veta att det inte var någon idé att regga det erbjudandet. Troligen skulle det hinna dyka upp något bättre vid den tiden så det var dags att förnya min prenumeration. Jag tyckte att det lätt ok, dessutom sa han att det här erbjudandet med största sannolikhet skulle finnas kvar då ändå. Idag fick jag en räkning från Pondus på 199 kr. 6 nummer och en premie, med start från nummer sju. Hur svårt kan det va?
Men, jag får ju min premie och det verkar inte som att tidningarna kommer komma dubbelt, så jag är nöjd.

Oh, jag får en ny spis. Jag ringde dem häromdagen och hon jag pratade med skulle genast ringa till min husvärd. På em när jag kom hem låg en lapp i brevlådan om att han har beställt en ny spis och att leverantören ringer om dag att installera den. Nice :)

onsdag 21 januari 2009

underbara barn

När jag åkte buss idag hörde jag den här konversationen mellan 2 flickor (4? år) och dagisfröken.

-Vad fin xxx blev när du klippte dig, nu ser man dina vackra ögon.
f1- ja, nu ser man dina vackra ögon.
(f2 säger något som jag inte kan urskilja)
f1- Du har konstiga ögon.
V-jaså du, har jag det. Vad är det som är konstigt med de då?
f1- De går liksom uppåt. (visar något som jag inte ser)
f2- håret
V- Du menar ögonfransarna, de blir så när jag målar dem.
(Någon av flickorna säger något)
V- Jag målar ju dem på morgonen svarta. (Visar)
f1- Konstigt.
V- Gör inte din mamma det?
V- Det kommer säkert du också göra när du blir stor.
f1- Näe, jag ska måla mig här. (Visar på armen)
V- Ska du måla dig på armen? Det blir säkert jättesnyggt...
(Hon får medhåll frn den andra flickan.

Så söta. Jag ska också börja måla min arm istf ögonen på mornarna :)

måndag 5 januari 2009

det förbjudna inlägget

för det första så läser inte jag andras bloggar. Eller jag intalar mig att jag inte gör det. För det andra tänkte jag för mig själv när jag startade min blogg att jag aldrig skulle kommentera kändisar/andra bloggar/ annat som jag verkligen inte behöver bry mig om.
Men nu har det hänt. Jag läste barnshoppingbloggen som hade en intervju med Hannah Graaf just idag. Den handlade -precis som alla inlägg i bloggen- om barnmode. Och vad ger man inte för dethär:
12) Pojk -& flickkläder eller unisex? Vad föredrar du?
Jag klär mina pojkar i typiska pojkkläder. Har däremot inga problem med att låta vår dotter ärva vissa av deras plagg. Bara för att hon är tjej måste allt inte vara rosa och lila. Däremot tycker jag att det är lite roligare med typiska pojk-& flickkläder,ex små söta kjolar till tjej och coola jeans till kille.
Kanske det värsta jag varit med om. Varför? Varför varför varför? Mitt liv. Jag är inte den som anser att man måste klä sin son i "killkläder" för sakens skull, eller sin dotter i "tjejkläder" men att medvetet köpa kläder som hjälper samhället och barnen att sortera in dem i redan formade mallar och mönster.. Det är så man blir lite rädd. Allt detta om jämställdhet och rätten att inte vara som alla andra.

Okej då, jag tycker kanske att man kan klä sina barn i könskorsande kläder bara för sakens skull. Iaf vänja dem vid att killar kan ha rosa och lila och långt hår och alla andra attribut som är typiskt tjejiga. Och givetvis tvärtom.

Men det klart, när vi ändå håller på med könstypiska fördomar Kanske man inte ska vänta sig förmycket av fru Graaf...... Det är ju bara å söka på bilder av henne på google...