husmorsbestyr

Lyan är städad, andra plåtens kakor står i ugnen, handlingen är i stort sett klar, ljusen är bytta, sängen är bäddad, avloppen är tömda och alla naglar är nerklippta igen. Bara gogol i högtalarna som vittnar om att det bor en människa under 70 här. Och kängorna i hallen som jag inte kommit på var jag ska ställa än.

I två dagar har jag har mottagning här, i förrgår var först Lina här, vi pysslade julkort och hade jättemysigt. Efter henne kom ju Hilda, som jag skrev om. Hon sov kvar. Igår kom Kotten och hämtade kastruller och åt middag. Vi tittade på Dogma (bra klipp) och jag kunde svänga mig med Kevin Smith-fakta. När han hade gått hem donerade grannen en schysst hylla till mig och kom över med den och en kanna te.
Nu ska jag försöka få tag på min händige globetrotter till pappa så att han kan mecka upp hyllan innan det blir galej imorrn. Det kommer ifs se rätt kul med en tom hylla mitt på väggen, men då kommer ju folk ha något att prata om iaf :P

stenar

Ångesten river isär allt. Trasar sönder all självkänsla, alla murar och allt försvar jag skyddar mig bakom. Jag faller offer för min inre stormar, som en vante leker vinden med min hjärna och jag bara hatar mig. Önskar att jag kunde få stänga av mig. Allt det där som gör mig till mig skaver och gör ont. Jag vill fly bort och bara få vara någon annan, hinna få perspektiv, bygga upp mig och få skydd från allt det där onda som slukar mig sakta, bit för bit. Vad spelar något för roll alls längre?

Jag minns inte en tid när ett var ett, när allt var som det skulle som det det utgav sig för att vara. Att vara människa är som att gå balansgång högt uppe i luften. Min lina är tunn som en fiskelina och skär in i mina fötter, gnager sig längre in, tills smärtan får mig att överväga att hoppa ner i det okända nedanför mig. Skulle jag klara det? Kan man fly från sig själv? Jag har en langoljär inom mig. Den äter inte upp imperfektet, den tuggar en stund och spottar ut det igen, tvingar mig att möta det om och om igen, som en film som aldrig tar slut. alla ögonblick, alla dåliga beslut, egoistiska tankegångar och lätta utvägar spelas upp för mig, vill troligen säga något till mig, lära mig av mig själv. Men det är som att jag inte kan ta in det. Jag står alldeles stilla, fast de andra ser inget. De andra ser min skugga som rör sig framåt.



Åh, spelningen var bra förresten. Jag har haft en mycket trevlig kväll.

låten från förr

En gång hörde jag en låt. Den var jättelång. En kompis kompis sjöng på den typ en hel dag..Lite då och då alltså. Låten var rätt deppig. Lite deppunk om jag inte är alldeles fel ute. Först var allt misär sen dog den ena efter den andra i hans omgivning, de söp ihjäl sig och dog av sorg vill jag minnas.
Egentligen är det ju så att jag är ute efter att han som sjöng den för alla dessa år sen ska göra det igen, men det lär ju inte hända. Så nu är jag ute efter låtjäveln. Men jag har ingen aning om vilka det är som har gjort den. Och jag minns ingen textrad. Det enda jag vet är att den är på svenska och att den har hur många verser som helst.

i natten

Dia Psalma var bra, men det var oerhört tunt med folk. Efteråt blev Lina hämtad och jag skulle gå till slussens t-bana. Jag gick till globen istället. När jag väl hade börjat gå kunde jag inte sluta. det var skönt att få gå av sig, jag hade ju dessutom på mig riktigt med kläder. Linne, t-shirt, munkjacka, förvinterjacka, sjal, tumvantar, jeans, strumpor och kängor. Det kombinerat med god fart höll mig relativt varm. Hade jag inte blivit kissnödig sådär lagom tills när tåget kom hade jag fortsatt till enskede gård. Kanske hela vägen hem?
Väl hemma skulle jag vara ordentlig och diska, städa och göra rent badrummet. Jag får ju så fint besök (eller iaf besök som gör att man borde ha städat) imorrn. Å tidigt som attan kommer de. JAg kommer inte hinna städa då.
Jag undrar vad jag ska göra imorrnkväll. Undrar om någon ska ut? Kanske jag ska ut också isf. Det här med att sitta hemma kanske är det värdelösaste av allt värdelöst. Jag har mycket svårt att stå ut med mig själv just nu. Lina kom hit så att vi kunde äta ihop innan spelningen. Det var topp. Vi lagade grönsaksgratäng (potatis, zucchini, paprika, vitlök, soyagrädde) med varm tomat-champinjon-lök-chiliröra till. Vi satte i oss allt och drabbades av våldsam matkoma. Som mtur var så släppte den innan vi var tvungna att gå...

svinsjukt

Igår när jag vaknade var jag frisk. JAg var inte snuvig och hade inte ont någonstans. När jag kom till vfun hade en av lärarna ont i huvudet. Jag fick också ont i huvudet mitt på eftermiddagen. Senare fick jag även ont i halsen. Sen blev jag lite snuvigare än vanligt.
Imorse när jag vaknade hade jag sovit med munnen öppen hela natten. Hela min överkropp var fylld med snor (inte på utsidan) och jag hade äckelbeläggning på tänderna. JAg har ont i halsen och känner mig seg som tusan. Hur gick det här till?

Igår var det spelning på broder tuck. Det var lite konstigt. Men trevligt. Jag kände mig ashet när jag stod hemma framför spegeln. När jag kom dit ville jag inte ta av mig sjalen.
Jag träffade en jättegullig tjej som var supertrevlig. Vi gjorde sällskap hem och jag såg till att hon fick sällskap. Jag fick många roliga sms under kvällen och lyckades ninja mig in utan att riva hela farstun...till skillnad från vissa andra....

återkommande

Jag kan inte komma ifrån det. Jag är ledsen om jag tjatar. Men jag kommer då och då till insikt att vägen till lycka går genom musik.
Inget annat har en sådan enrom makt. Med rätt musik kan även det obehagligaste bli angenämt och det fantastiska blir än mer underbart. Smärtor försvinner, ångest lättar och oro bleknar.
Man borde ge sånna där destruktiva tonårstjejer varsin grym playlist som de kan kanalisera sitt ovälmående genom. Så kommer de ut på andra sidan lyckligare och mer upprymda än aldrig förr.

Just nu:
Tori Amos, Velvet Revolution
Mark Lanegan, On Jesus Program
Eddie Vedder, Long Nights
Detektivbyrån, Life/Universe

två å en halv dag på landet

ont i ryggen, toppendagar på landet, glömde mina mjukisbyxor, sol, regn, mah jong, vin, marängsuisse, monster i skogen, svamp, spindlar, andra världskriget, bra bok, jobbig bok, yatzy, massa god mat, bästa sällskapet, ingen mottagning på telefonen, manuell bil, plocka benhår, fjälla från hårbotten, besk juice, torrdass, mensvärk, bikini, musik, lycka, glädje, utsövd.

C = duktig

igårkväll när jag kom hem var jag helt fantastisk. Jag lagade mat, riktig mat alltså och åt den. Sedan packade jag ihop tvätten inkl madrassöverdraget och morgonrocken, satte en deg, laddade all tvätt, bakade tigerkaka, fixade mer med tvätten, propprensade avloppen i badrummet diskade mina berg med disk, gräddade limporna, drack te, åt nybakat bröd och kollade på dr who. Hämtade all tvätt, sköljde rent avloppen, putsade kängorna, sorterade in all tvätt och satte på madrassöverdraget, hittade en skiva på spotify, la in brödet i frysen och gick å la mig med betty.
Så jävla bra.

Imorse var jag trött som få och kom iväg en halvtimme senare än beräknat.

en portion

Tidigt imorse fick jag lite lycka. Inte så mycket, men man ska inte förvänta sig så mycket när det inte är man själv som bestämmer. Det var å andra sidan det enda som var bra med att gå upp halv sex. Helt i onödan. Det hade räckt om jag hade gått upp vid 7. Mitt liv. Jag fick iaf ut min vfu-rapport, det är alltid något att vara glad över.

Jag har haft en dia psalma-låt i huvudet senaste dagarna, jag har den inte och kan inte lyssna ut den. Det är inte så upplyftande alla gånger att ha deras depptexter malandes inom sig.

We Are Satans People?

Ibland blir inte fredagskvällarna som andra kvällar. Igår fick jag för mig att förutom att skriva, även skura köket och sedan baka bröd. Mitt i brödbaket var jag dock tvungen att åka på utryckning till behövande i släkten. Några timmar senare åkte ja hem med en väldigt trevlig taxichaufför och fortsatte bakandet. Limporna blev bättre än någonsin. Jag tror att de alltis ska få sta i kylen ett par timmar. Idag ska jag skriva klart. Det är min plan. Mitt sällskap är WASP. Med de i högtalarna får man saker gjorda. Dessutom har jag en belöning på väg ner i datorn. Jag planerar Star Wars-marathon. Bara de gamla filmerna. Någon som vill göra mig sällskap? Sen har jag en till belöning åt mig, men den vet jag inte riktigt när jag kan tillgodogöra mig.

Sofie: Det är bara ett val i undersökningen för att man måste välja. Ibland kan man inte få allt man vill ha ;)

välanvänd tid

Ibland slås jag av min egen olikhet med andra människor. Jag satt just och läste en av mina gymnasieklasskompisars blogg, om hur hon renoverar ett hus. Jag kan inte för hela mitt liv vara avundsjuk på henne. Hon verkar väldigt angelägen och kunnig och kapabel att förvandla koja till slott, men varför? Varför vilja äga? Hur kan man behålla fokus och ork? Hur har man råd? Och intresse. Jag slås också av hur olik jag är en del människor i min närhet. Eller sånna som jag skulle kunna vara nära, men har valt att inte vara. Människor som jag efter att ha umgåtts med dem ett par timmar bara inte vill se dem eller ha med dem att göra på väldigt länge.

I helgen har jag iaf varit omgiven av människor jag tycker om, det har varit helt fantastiskt. Jag har hunnit med parkhäng, glassätning, danskväll, förortsmöte, familjeaktiviteter och lite shopping. I onsdags köpte jag biljett till valborgspelningen på Södra Teatern, Balkan Beat Box spelar och det lär bli minst lika röjigt som på dansgolvet igår. Å igår fick jag också de första komplimangerna av utomstående för mina körsbärsgrenar. Det var roligt.

Imorrn är det ledigt, men jag borde verkligen plugga. Jag vet inte hur jag ska känna mig motiverad egentligen.. Och jag borde gå upp till mitt (gamla) jobb och fråga när jag blev uppsagd... Och då borde jag ju också rimligtvis söka nytt jobb, men det är ju inte världens mest upplyftande aktivitet :(

Sisters of Mercy

igår var vi och såg Sisters of Mercy. Det lämnade en del övrigt att önska, som att sångaren stod och smög längst bak på scen, inte sa någonting mellan låtarna och att hans röst bara var ett muller. Men förutom det var det en bra konsert. Jag är glad att jag har sett dom. Jag har aldrig varit ett jättefan av dom, men de är bra, och de körde de låtarna jag kan och så klart några till. Det var lite töntigt att gå av scen två gånger, känns liksom onödigt, men det är inteså viktigt.

På vägen till bilen skojade vi sedan om att Strage (recencent på dn) skulle recencera den och som vanligt såga den vid fotknölarna. Och vad finner jag på dn.se? Jo, Strages sågande recension. Problemet med Strage är att han inte gillar musik. Han hatar musik. Kanske har han blivit utsatt för något musiktrauma som barn,eller så ville han badly bli musiker men slog aldrig igenom och hämnas nu på resten av musikvärlden och dessfans genom att hata. Kan han inte bara inse att man inte måste dissa allt? Det är okej att vara kritiker men att ge positiv kritik. Här är min kommentar till Strage, som person: Han suger.

dying for speakers

Alltså mitt läge börjar bli kritiskt. Idag när jag gick av bussen kom Låten igen. Jag menar så klart Mark Lanegans On the Steps of the Cathedral. Det är väl kanske inte ens en riktigt låg, men den har liksom en härlig känsla i sig. Eftersom jag rätt ofta lyssnar på musik när jag förflyttar mig har jag speciella låtar som måste höras på särskilda ställen. Typ Passenger med Deftones när jag åker pendeltåg sent på kvällen, Stockholm Syndrome med Muse när jag är på väg till simningen eller går i stan. Jag har hur många som helst. Men nu kände jag att det inte räckte. Mitt begär efter att få höra denna underbara mellanlåt mättades inte av att höra den 1 gång. Den är dessutom typ bara en minut lång. Så, jag hörde den ytterligare en gång och sedan när jag kom hem hade ju det ultimata varit att få lyssna på den här hemma. Bara sätta på den så högt jag ville och fullkomligt genomsyras av den. Men ack nej. För jag har inga andra högtalare än de i skärmen. De går an..... till attt kolla på film eller tv med, men är katastrofala att lyssna på musik i.
Det nöter mig. Jag håller på att bli helt jävla galen av det här. Ett par dfeldt som T har vore inte fel. Det vore faktiskt väldigt rätt. Såg just att cdon inte har dem längre. Bajs.

Men men... jag lär ju inte ha råd med ett par 3000kr högtalare i februari heller. Jag har helt enkelt inte råd att vara student. Och mina jobbdagar har liksom en tendens att försvinna :/

Näe, nu ska jag fortsätta tagga om min musik så att de passar in i mallen.