underbara barn

När jag åkte buss idag hörde jag den här konversationen mellan 2 flickor (4? år) och dagisfröken.

-Vad fin xxx blev när du klippte dig, nu ser man dina vackra ögon.
f1- ja, nu ser man dina vackra ögon.
(f2 säger något som jag inte kan urskilja)
f1- Du har konstiga ögon.
V-jaså du, har jag det. Vad är det som är konstigt med de då?
f1- De går liksom uppåt. (visar något som jag inte ser)
f2- håret
V- Du menar ögonfransarna, de blir så när jag målar dem.
(Någon av flickorna säger något)
V- Jag målar ju dem på morgonen svarta. (Visar)
f1- Konstigt.
V- Gör inte din mamma det?
V- Det kommer säkert du också göra när du blir stor.
f1- Näe, jag ska måla mig här. (Visar på armen)
V- Ska du måla dig på armen? Det blir säkert jättesnyggt...
(Hon får medhåll frn den andra flickan.

Så söta. Jag ska också börja måla min arm istf ögonen på mornarna :)