döden

Rummet är fyllt av kartonger, hyllorna är tomma. Snart är kapitlet Högdalen:första lägenheten avslutat. JAg ser fram emot att se finaste syster rulla in flyttbilen på måndag fm och lassa in allt. Jag har möblerat nya lägenheten, fyllt alla skåp, hängt upp saker på hyllorna, gjort iordning min sängsoffa och bjudit på te typ en miljon gånger i mitt huvud. Det är skönt att knyta ihop perioder i sitt liv. Den här tiden, ett och ett halvt år på nb i högdalen har varit full av förändringar, glädje, ilska, frustration och bortgjorda tillfällen. Med risk att låta klichéaktig så har det varit en värdefull tid i mitt liv... blablabla.
Middagen bestod av popcorn, men lunchen var rejäl. En hel skål med snarr har jag bredvid mig och så är ljudkvaliten på Daria pisskass. Va fan.
Å dessutom hade inte golvfolket varit i lägenheten idag, hoppas verkligen de kommer dit imorrn. Jag vill inte behöva stapla allt i korridoren bara för att de inte kan sköta sina uppdrag. Jag kommer välta deras bil och slänga teckningar på golvet. Ja jävlar i min låda. Då ska jag hålla låda. Å visa var skåpen ska stå och hur man lägger golv. Jag råkar vara en jävel på att lägga golv och sånt. Förresten skaffar jag mig en ny blogg. Då jag inte nödvändigtvis vill att somliga ska hitta den så lätt kommer adressen endast stå på min face, när jag känner att det är dags att lansera den.

För er som inte förstår symboliken med döden anses den inom många livsåskådningar och religionen stå för ett avslut, och då också för en början på något nytt.

krig

Det är svårt att veta vad som är en själv och vad som är någon annan. Hur vet man faktiskt vad som är ens egen åsikt och vad som är något annat. Hur lätt är det inte att låta sig förvirras och förledas av vad någon annan tycker är viktigt och centralt i livet. jag anser att vissa värden är mer viktiga än andra, tjejen som är ute och röker just nu tycker att andra är viktiga. Min framtida roll som lärare kommer ställa mina värden, värderingar och åsikter på prövning, är jag beredd att stå för dem eller inte? I teorin är jag redo att stå på barrikaderna för dem, men i praktiken vet jag inte? Har jag min rektor, min skola, bakom?
Upp till kamp för varje unge.
Men är det så enkelt, eller kommer även jag bli fånge i feghetens bojjor?

tidigt?

Igår gick jag och la mig efter att ha tagit in all tvätt och diskat all disk(!). Tom popcornkastrullen blev diskad ögona böj.
Jag kollade också av jobbfronten på ams, men där var det inget av intresse. För jag tänker inte jobba en månad borta i Saltsjö Boo. Det är för meckigt. Idag skulle jag gå upp kl 8, men det blev halv nio. Skönt ändå med sovmorgon och jag behövde egentligen inte gå upp förrän halv tio. En timmes slackande på morgonen är aldrig fel. Det innebär lång frukost i två etapper, noggrannt sminkande och att jag hinner kolla allt som behöver kollas. Det är ifs inte så mycket.. Fb, mail, min blogg, alla andras bloggar, dn, ams, msn-serier..men nu har det visst gått en timme och jag sitter fortfarnde här i morgonrock..

fel

Jag fick inte jobbet jag var på intervju för igår. Jag anade att jag inte skulle få det, dels gjorde jag inte så bra ifrån mig på intervjun, men sen är det ju så att jag faktiskt inte har någon som helst erfarenhet av den typen av arbete. Det gör mig inte så mycket att jag inte fick det jobbet faktiskt. Det klart att det suger att inte veta om och ifs var jag ska jobba, men det löser sig alltid. Jag är glad över att hon inte ringde och berättade exakt varför jag inte fick det. Jag vill inte veta vad det är för fel på mig. Egentligen är det väl konstigt, men jag vill inte få kritik. Det innebär ifs att jag inte kan utvecklas och lära mig av mina misstag. Fuck lära sig av misstag säger jag bara.

sent en lördagkväll

fest vin dans svett dr bombay inträde tunnelbana garderobskö samtal krossa glas vatten gratiscider stjäla tofsband inte hångla bästa lokalen snälla vakten sms lösa världsproblem vart får hemlösa sin post? hår strumpbyxor kontanter bankomat mera vatten smink kängor bekant från förr svampväskor olåsbara toaletter tatuering ..baksmälla

vuxna barn?

Hur kommer det sig att föräldrar låter sina små barn titta på vuxenfilmer? Med små barn menar jag övre dagisålderna och lägre skolåldern. Jag äger två star wars tishor och när jag har haft dem på mig på min vfu har massor av elever kommit fram till mig och kommenterat dem. Är inte det konstigt? Varför vill man så gärna att ens barn ska se star wars? Jag är isf av den uppfattningen att jag inte tror att barn nödvändigtvis tar skada av den, eller andra filmer (framför allt typiska 11-årsfilmer). Men, jag tror att barnen har mindre behållning av vuxenfilmer än vad vuxna har. Varför kan inte barn få vara barn och se det som de faktiskt har i sin omvärld, eller filmer som är anpassade för barn? Väldigt få barn klarar av komplexa handlingar även om de kan skilja på verklighet och fiktion. Nu är ifs just star wars en relativt rak film, om än full av karaktärer som det gäller att hålla isär. Dessutom innehåller den massa termer och typer av yrken, befattningar och händelser som det väl inte finns en enda 6åring som förstår. Det som för en vuxen är bra filmer (nu menar jag givetvis de gamla filmerna) kanske är häftiga och coola för ett barn, men knappast begripliga. Även barnfilmerna blir mer och mer komplicerade. Jag såg för en tid sedan filmen Meet the Robinsons (tror jag den hette). Den utspelar sig i två olika tider, framtiden och nutiden. Huvudkaraktären möter sig själv som vuxen och flera andra karaktärer finns också i båda världarna. Mitt i filmen upptäckte jag att barnet jag såg filmen med inte alls hängde med. För mig som vuxen var allt solklart, men jag förstår att barnet inte alls tyckte det var tydligt vad som hände hur, varför och med vem. Barnet var ändå typ nio år. Hon är dessutom smart och har lätt att greppa saker.
Varför förväntas barn förstå samma saker som vuxna? Många barn som jag möter på tittar också på nyheterna på tv. Hur mycket förstår de? Hur mycket tankar väcks i deras huvuden och hur många felaktiga slutsatser är de kapabla att dra? Jag har vid ett flertal tillfällen pratat med barn som hävdar en sak, en slutsats de har dragit för att de har sett något på nyheterna och sedan haft föräldrar som inte viljat eller kunnat förklara händelsen på ett för barnet begripligt sätt. Barnet tror då att det förhåller sig på ett sätt, och i själva verket kan det vara mycket långt från sanningen.

Jag vänder mig inte emot att medvetandegöra barnen om världen, skillnaderna och likheterna mellan kulturer, länder, människor och levnadssätt. Men jag anser å det bestämdaste att man måste förlägga allt på rätt nivå. Det som är till för vuxna är lagt på en nivå som man anser att vuxna klarar av. Att låta barn ta del av det som helt uppenbart är till för vuxna tror jag stjälper mer än det hjälper. Låt barn få vara barn.

God natt.

jag har ananas i fönstret

Jag förstår inte hur posten, eller vilka det nu är som bestämmer över frimärkena, tänkte när de kläckte idén att inte skriva ut frimärkets valör. Så jävla riksidiotdumt tänkt så det borde vara skottpeng på personen i fråga. Förbannade blockmongo. Det är ju väldigt svårt då att vara säker på att man verkligen har fått rätt antal frimärken på sitt paket. Jag betalade 36 kr, men fick bara ett frimärke. I min naivitet antog jag då att frimärket var värt 36 kr och att killen som gav mig det visste vad han gjorde. Tyvärr visade han sig vara en klåpare som var alldeles för hjärndöd och inkompetent för att kunna handskas med frimärken.

Inatt drömde jag en mycket obehaglig dröm om en mycket obehaglig människa. Människor är onda. Som en "bekant" brukar säga- jag gillar inte människor. Jag vill dock tillägga att jag gillar individer. Men människor i stort är tusan mig dumma i huvudet.
Nu kan man ju kanske tro att jag skulle vara på dåligt humör idag, men det är jag inte. Jag har haft en toppdag med Lina och sedan Mammut här. Matte och sömnad stod på schemat. Jag satt mest bredvid på båda aktiviteterna. Jag hoppas att det räckte med det. Lite små ångestmoln kom flygande till och från, men till stora delar lyckades jag hålla allt i schack. Jag har också varit duktig och sökt jobb. Fyra stycken. Här ska arbetas som aldrig förr. Jag hoppas iaf att jag får dom. Då måste jag välja.. Välja är jobbigt. Tänk om man väljer ett som inte är toppen. Meeen det gör inte så mycket.

ovan

På nyårsnatten var jag och bästa Sofie på en fest. Det var en rolig fest. På festen fick jag en fråga av killen vi (Sofie) känner, och som hade bjudit in oss (henne). Han frågade mig vad min "grej" var. Med grej menade han inte på ett dåligt sätt, som i att "va fan håller du på med?". Han bara undrade på ett annat sätt. Då tyckte jag inte att frågan var särskilt svårbesvarad. Men jag har tänkt på den i efterhand och den blir bara mer och mer komplex. Vad är min grej? Inom vad? På vilket sätt. Jag skulle inte ha något emot att fråga karl i fråga vad han egentligen menade med frågan.

På de här tre veckorna har det hänt mycket och inget. Värt att skriva är väl att jag fick lägenheten. Tyvärr kan jag inte tänka så mycket på det just nu då jag verkligen måste söka jobb. Jag har ingen aning om vad jag gör om jag inte får något sommarjobb i år. Samma panik som varje år, men nu känns det hopplösare än vanligt. Så snälla, om någon känner någon som kan fixa så får den gärna säga till. Jag kan tänka mig att göra det mesta förutom prostitution och torka bajs.

Idag var pappa världens bästa och fyllde mina köksskåp med mat. Helt underbart. Nu har jag mat för hur länge som helst, värsta lyxmaten och vanlig mat. Stort tack <3

på återseende

Näe men det här med att blogga var ju jävligt opepp. Jag har paus. Återkommer när jag har något att säga.

greml

Jag hatar att inte ha några pengar att kunna röra mig med, jag hatar att allt bara går till nödvändigheter. Jävla soppa. Tänk att bara kunna gå ut på stan å shoppa allt vad man vill ha. Utan att ha sjukt dåligt samvete eller känna att man kommer leva på gamla skosnören i slutet av månaden bara för att man unnade sig en kiwi till nudlarna. Varierad och näringsrik mat=personlig konkurs.
Till på köpet är jag omgiven av människor som är snupna, ogina, pinniga, snikna och urkiga. Jag är så less på allt. Vintern, skolan, dammet, djuren, sängen, ikea som är fullständigt barocka, duschen som bara ändrar temperatur, vredet som läcker vatten ner bland pappersrullarna, bokhyllan som har för måna färger, benen, knäna, maten, disken, vinden, ljuden, den minimala hallen, magen, kroppen, håret och till och med naglarna som nu har gått av.

Ur led är tiden

Alice i underlandet

Hattiga klipp, dåliga karaktärskännedom, undermåliga miljöer, förlite runt omkring-handling, ytterst få anekdoter och detaljer. en tvingad och stressad handling där allt måste ske ögonaböj. Inte alls vad jag hade förväntat mig. Tim Burton kan ju göra filmer med massa små detaljer och lite mer komplexa handlingar. Det hade inte skadat om filmen var en timme längre, så att man hade fått en chans att lära känna alla karaktärer och så att inte allt skulle kännas så taget ur luften. Hela filmen kändes hämmad och våldsamt överklippt. Inte heller var det några spektakulära 3d-effekter att tala om.

in och ut

Varför är jag så arg jämt?
Hur mycket är man sina saker?
Varför vill folk så gärna påpeka vilka likheter man har med andra?
Är jag lyckligare ju mer jag äger?
Är jag mitt skal eller är mitt skal ett skydd?
Var går gränsen mellan det ena och det andra?
Om jag inte tänker för mycket, är jag lyckligare då, eller är det en lycka med en tidsbegränsning?
Varför kan jag inte vara som Hon?
Varför vill jag inte vara jag?
Hur mycket kan man ändra innan det blir förmycket?
Vad innebär det där med lagom?
Är lagom egentligen något man faktiskt vill uppnå?
Varför säger jag inte det jag menar?
Om jag befann mig i en annan tid och en annan plats, vad skulle jag tänka på då?
Vad är jag och vad är andras uppfattning om mig? Var flyter det samman?
Hur stor del av mig är inte jag?
Hur liten del av mig är bara jag?
Hur mycket i mig vet bara jag om?
Hur mycket i mig vet faktiskt inte någon annan i hela världen om?
Ska jag äta popcorn till middag?

hatten

Igår var vi på Hootchy Kootchy. Jag var fin som tusan, med strumpor med strumpebandshållare, askort svart lackkjol, svart topp med korsetten över och uppsatt hår och en liten hatt. Hatten var det bästa på hela munderingen. Den hade jag gjort själv, så här ser den ut:

kaka

I fredags bakade jag kladdkaka. Den åts med grädde och tog slut på lördagen. I söndags bakade jag muffins. De tog slut idag. Idag bakade Sofie muffins. De är inte slut än. Jag har någon allvarlig hormonkris inom mig tror jag. Jag vill bara äta choklad jämt. I kakform. Inte hård choklad som man köper i 100gs kakor i affären, utan kakor man bakar. Sjukt sugen. När jag inte äter kakor vill jag äta popcorn. Alltså tror jag att min kropp behöver salt och..........kakao?
Imorrn får jag pengar. Det är väääldigt tomt i alla skåp. Så här tomt har det inte varit i mina skåp sedan den gången när jag åt ris med majs i en vecka och bjöd bort mig till bättre bemedlade.

Imorrn ska jag förlusta mig på alla mina pengar. Så det så!
Och betala alla räkningar...

älskar sl

Jag älskar detta kaos snön har försatt oss i. Eller, har försatt vår kollektivtrafik i. Jag kan inte begripa varför det ska behöva ta så enormt lång tid att röja bort snön från spåren så att tunnelbanan kan gå även ovan mark. Jag åkte till skolan idag, skulle vara där kl 1300. Tio minuter tidigare än normalt gick jag hemifrån och jag hann alldeles lagom. När jag skulle hem var det inte heller några problem. Jag njöt av att se de långa köerna av folk, de proppfulla bussarna och alla stressade och lite nervösa människor på gullmarsplan. Själv var jag som en filbunke, en jävligt häftig filbunke. Fast det kanske inte alls såg, men det var så det var.
Imorrn befarar jag dock att det blir värre, eftersom jag ska vara i skolan redan klockan tio. Men, det ska nog gå. Allt går. Man ska inte tappa hoppet. Eller så kommer jag tappa hoppet och ligga kvar hemma under täcket hela dagen.

Svea har nu givit plats åt surged No 2. Hon heter Helny (ledsen Åsa, hon var redan namngiven när jag såg din kommentar). Helny och jag ska göra alla de där sakerna jag inte hann göra med Svea. Hon och jag ska bli bästisar och vi ska aldrig skiljas. Hon står i badrummet, där är det varmast. Hon gillar att stå i badrummet.
Däremot fick jag inte klart för mig om man skulle ha locket på eller inte?

måndagsmorgon

Jag sitter hemma i min morgonrock. Läser om alla inställda tåg, försenade bussar och människor som inte kommer dit de hade tänkt sig idag. Jag gillar det. Jag tror att man mår bra av lite kaos ibland. Såå, snart ska jag göra iordning frukost till mig och så småningom ta en ersättningsbuss till gullmars.

Snöstormar är bra skit. Då behöver man inte gå ut och man kan ta hand om sitt hem istället. Det är dessutom gratis. Jag passade på att städa lyan igår och ta hand om sopor och sånt. Jag fick lite hjälp också, det ska jag inte hemla med. Och sen när man tycker att stormen lagt sig, vilket vi idag tyckte gick vi ut och vandrade lite. När vi kom till hökarängen tog vi bussen tillbaka. Nu blev det frukost, havregrynsgröt med banan.

Svea överlevde inte utan nu ska jag göra en ny deg från receptet jag fick av Å. Hoppas det blir bättre.

Svea

Nu har jag mitt livs första surdeg på g. Om den blir bra planerar jag att ha den hela livet. Om jag är ute och reser får den ha en barnvakt, om jag inte kan ta med den. Annars ska jag bara ha den, vi ska bli bästa vänner och vi ska tillsammans baka världens godaste bröd. Visste inte riktigt hur propotionerna skulle vara, men tillslut verkade det vara 1 hel del vatten och två tredjedelar mjöl. Jag tog fint rågmjöl. Fuck ekologi lix. Nu står den på skrivbordet och hemmar sig, den har redan hunnit bli lite bubblig.

M: Jadå den gick bra, man kunde bara få E på den.

folk och fä

Varför har folk hela tiden ett behov av att ändra på saker. I skolans värld är det alltför vanligt. ska en uppsats vara fyra sidor max finns det alltid några som vill skriva fyra och en halv sidor, eller ska något lämnas in i pappersform är det alltid nån jävel som till varje pris måste få tillåtelse att maila. de har inte tid, eller ingen skrivare, inga händer som de kan skriva med, inget busskort, inga pengar, ingen som kan hålla dem i handen när de går över gatan. Ständigt denna specialbehandling! Alla får tillgång till kursplan, kursinfo och alla villkor för examinationsarbete och inlämning i början av kursen. Sedan får man väl planera utefter det och se till att man klarar det som förväntas av en.
Jag blir så trött på människor som tror att de ska kunna förändra alla regler och bestämmelser jämt. Jag rättar mig inte heller efter andras regler alltid, men jag väljer helt sonika att skita i dem om de inte passar mig. Desssutom har jag inga problem att finna mig i sånna där fåniga regler i skolan. Det jag producerar där är ändå inte till för mig utan för en lärare, då är det ju bättre att jag presterar det de vill ha, inte vad jag tycker. Sen när jag blir enväldig diktator, då kan jag göra det jag finner är meningsfullt.

planer

Ja alltså, planen idag var ju att åka till skolan och sitta i biblan hela dagen och skriva uppsats. Det blir inget av det. Jag är yr i huvudet och nu har halsen börjat kännas av. Det gröna slemmet har ingen Sofia varit här och städat bort så det är fortfarande kvar, i enorma mängder.
E har farit till skolan och jag sitter här. I all min härliga apati. Duscha, äta yoghurt med massa sylt sen plugga. Det är min plan. Wikipedia är fantastiskt dagar när man inte har några böcker. Dessutom kom jag på att jag kan använda den lila etikboken som jag faktiskt läste i en annan kurs och kommer ihåg. Det är bra. Det jag har läst och tyckt varit intressant kommer jag faktiskt ihåg.
Imorrn är det munta. Det tycker jag inte alls är bra. Jävla påhitt.