gott och ont hemma

Efter tre timmar på tåget och sedan ytterligare 20 minuter på tunnelbanan var jag hemma. På gården springer ett av barnen som bor ovanför fram till mig och frågar var jag har varit någonstans. Sedan säger hon att hon tycker jag är fin. Så långt startade allting fint. När jag kom in i lägenheten kom jag ju ihåg soporna. De uppmärksammade mig med en doft av gamla mjölkprodukter och ruttna rädiser. Livet är bra upp å ner. Imorrn kommer spisen.